Karl-Gustav Söderlund körde ner ett stort antal hjälpsändningar till sjukhus och barnhem på 90-talet. Benita Söderlund uppe t.h. (Foton: Privata)

Med hjälpsändningar till Lettland och Litauen

Kristinestad.

700 dagar på 7 år. Så lång tid visar tullstämplarna att Karl-Gustav Söderlund vistades i Baltikum på 1990-talet. Han körde ner en stor mängd hjälpsändningar från Kristinestadstrakten till sjukhus och barnhem framför allt i Litauen.

16.9.2021 kl. 11:43

När de baltiska länderna fick sin självständighet i början av 1990-talet fanns det ett skriande behov av materiellt stöd. Karl-Gustav Söderlund i Tjöck hade besökt Kaunas i Litauen redan 1989. Då gällde det projekt inom växthusnäringen. När han frågade tolkarna om situationen visade det sig att Kaunas hade fått väldigt lite bidrag.

– Hjälpsändningarna kom igång kring 1991.

Lionsklubben i Kristinestad var språngbrädan nummer ett. Också andra föreningar och personer i Kristinestadstrakten ställde upp:

– NADA, Hoppets stjärna, byarna och skolorna i Kristinestadsområdet, marthorna, Diakoniföreningen i Lappfjärd och många privatpersoner gjorde stora insatser.

De lokala tolkarna kunde berätta om barnhemmen.

– Vi visste ju inte om att det fanns sådana stora barnhem, men då fick vi inbjudan att komma dit och se. Det första barnhemmet hette Partizanu nummer 1. Det hade ganska precis hundra barn.

Ibland var det tungt att se de elementära förhållandena.

– Min fru Benita var ibland med på resorna. Första gången vi besökte barnhemmet fick vi nog gå och sätta oss i caféet efteråt för att samla oss.

Barnhemmets injektionsnålar var av den gammaldags sorten: grova och ovassa. Barnen var små, från några månader gamla uppåt.

– Vi lyckades få kretssjukhuset i Kristinestad att beställa en sats på tusen sprutor. Jag hade en jättestor kappsäck som jag packade ner dem i, och fick dem genom tullen.

Ett av barnhemmen var placerat i ett äldre trevåningshus utan hiss. Det betydde att barnen med funktionshinder som bodde på översta våningen inte kunde komma sig ut.

– Anders Österback i Kristinestad iståndsatte två rullstolar som jag körde ner. Nerfarter byggdes så att barnen kom sig ner. Senare fick vi åtta rullstolar till. Det var till stor hjälp!

Också sjukhusen fick hjälp. Vid renoveringen av kretssjukhuset i Kristinestad byttes mycket saker ut: röntgenapparater, köksutrustning och desincificeringsutrustning. Allt kom väl till pass på sjukhuset i Kaunas. Till Röda Korsets sjukhus i Riga kördes en hel långtradare med sängar ned. Sängarna kom ursprungligen från Centralsjukhuset i Vasa och hade ombesörjts av doktor Bernhard Utter.

Förutom medicinsk utrustning fick de behövlig köksutrustning och kläder i massor. Skolorna i Kristinestadsområdet gjorde julpaket med mjukisdjur som var mycket uppskattade.

– Vi fick också en del pengar. När jag köpte direkt från grossister i Vilnius och Kaunas fick vi mera för pengarna, till exempel godis, mjöl, salt och makaroner.

Vännerna finns kvar

Idag är mycket annorlunda. Han säger att det skulle vara roligt att kunna åka till Kaunas en gång till för att se hur barnhemmen har utvecklats. På grund av hälsoläget är det ändå inte möjligt.

– Jag har besökt Litauen på nytt, men nu är det nästan tjugo år sedan.

Samarbetet under hjälpsändningstiden var intensivt. Många av personerna han träffade i Kaunas har han kontakt med fortfarande.

– Det blev många goda bekanta under den tiden.

Karl-Gustav Söderlund

Bor i Tjöck, Kristinestad.

Är pensionär, har jobbat i olika företag bl.a. inom teknik.

Familj: hustru Benita, två söner och en dotter, tre barnbarn, katten Lurjus.

PIAN WISTBACKA


andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37