Två av byggnaderna på Mataskär är skyddade.

Lägerholmen Mataskär har sålts: ”Det är en stor sorg, men vi kunde inte fortsätta”

FÖRSÄLJNING.

Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp.

8.9.2021 kl. 10:15

– Tyvärr hade byggnaderna förfallit så mycket att det skulle ha inneburit en alltför stor kostnad att göra om allt till en fungerande lägergård, säger Kjell Nyberg, som är ordförande för Mataskärstiftelsen.

Stiftelsen hade ingen annan egendom är själva holmen – och en hel del skulder, påpekar Nyberg. Inomhusluften i inkvarteringsbyggnaderna var dålig, och på två år har det inte ordnats några läger där. Stiftelsen har lagt ner mycket pengar på att planera och undersöka byggnaderna, och det visade sig att en renovering hade kostat 3,5 miljoner euro. Sådana pengar har stiftelsen inte.

– Esbo svenska församling och Grankulla svenska församling, som använt Mataskär för sina läger, har inte heller sådana summor. Det fanns inget annat alternativ än att sälja, säger Nyberg.

Mataskär har i femtio år fungerat som lägerholme för församlingarna i Esbo och Grankulla.

– Att vi nu tvingades sälja holmen är ett hårt slag för Esbobor och Grankullabor – i synnerhet för den gamla stammens Esbobor. Det fanns en tid då privatpersoner i Esbo understödde det här projektet rejält. Alla som jag pratat med har förståelse för att det gick så här, men många har starka känslor förknippade med Mataskär. Det finns familjer som haft konfirmander här i tre generationer.

På måndag kommer kapellet på Mataskär att avsakraliseras.

– Lördagen den 18 september blir en dag då alla som har band till Mataskär får komma dit och säga farväl.

Och hur går det med Mataskär nu? Två av byggnaderna är skyddade. Exakt vad som kommer att ske på Mataskär i framtiden vet Nyberg inte, men köparen kommer i någon form att idka turistverksamhet på ön.

Vad ska stiftelsen göra med pengarna?

– Vi hoppas hitta en verksamhetsform som ligger möjligast nära stiftelsens syfte också i framtiden. Diskussionen pågår fortfarande, men vi kanske kan erbjuda ett litet guldkorn i konfirmandarbetet i Esbo och i Grankulla. Understödet kan kanske främst riktas till utbildning och ungdomsverksamhet, kanske också diakoni och lägerverksamhet, säger Nyberg.

För Ulrik Sandell, som är kyrkoherde i Grankulla, känns beslutet vemodigt. Det är trettio år sedan han för första gången var på konfirmandläger på Mataskär.

– Som medlem i Mataskärstiftelsens styrelse har jag ändå varit med om att fatta säljbeslutet. Därför vet jag att det är ett välavvägt beslut. I Predikarens bok står det att allting har sin tid, det gäller också församlingarnas historia med Mataskär. Över 50 år på Mataskär har varit värdefulla. Främst är jag tacksam över alla de årtionden vi kunnat ordna läger och annan verksamhet på ett så väldigt vackert ställe som Mataskär.

Vilka personliga minnen har du från Mataskär?

– Då Mataskärs kapell invigdes 1993 var det feststämning och glädje över ett eget kapell. Det som känns svårast är att kapellet nu ska tas ur gudstjänstbruk och avsakraliseras.

Andra fina minnen från både konfirmandläger och hjälpledarutbildningsveckoslut är de personliga samtalen.

– Det finns gott om tid då man är på läger tillsammans. Vi får ta vara på den gemensamma tiden, både då det gäller människor och platser, säger Sandell.

Kira Ertman, kyrkoherde i Esbo svenska församling, säger att Mataskär varit beläget på en bra och behändig plats med tanke på församlingen. Därför känns det sorgligt och vemodigt att holmen måste säljas.

– Holmen är väldigt vacker, naturen kommer nära inpå fastän man är i en storstad.

Speciellt sorgligt känns det att avstå från kapellet.

– Det har varit en viktig plats för många familjer som har firat sina familjefester där. Också julottan på Mataskär har alltid varit en upplevelse; att i den kyliga tidiga julmorgonen få samlas för att fira Kristi födelsedag.

Samtidigt känner hon en stor förståelse för beslutet.

– Stiftelsens styrelse har försökt hitta en lösning i många, många år. Ibland kommer det en situation där man måste konstatera att nu finns det ingen annan lösning. Allt har sin tid, precis som min kollega Ulrik konstaterar.

Vilka personliga minnen har du från Mataskär?

– De bästa minnena är nog från de konfirmandläger som jag har fått uppleva på holmen. Samtal med ungdomar, roliga kvällsprogram, solnedgångar vid grillklipporna. Jag minns speciellt ett läger där vi vuxna ledare nattsimmade efter tystnaden på lägerområdet, det blev en fin känsla av gemenskap i ledarstaben då, säger hon.

När Kira Ertmans son var tre år planterade han ett äppelträd på gården på Mataskär.

– Trädet började nog inte växa, men jag minns hur ivrigt det där lilla barnet var inför sin uppgift och hur han frågade ännu nästa sommar att månne hans träd på Mataskär växer.

(Artikeln kompletterades 8.9 kl 13.30 med ett uttalande från kyrkoherde Kira Ertman.)

Sofia Torvalds


LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30