Två av byggnaderna på Mataskär är skyddade.

Lägerholmen Mataskär har sålts: ”Det är en stor sorg, men vi kunde inte fortsätta”

FÖRSÄLJNING.

Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp.

8.9.2021 kl. 10:15

– Tyvärr hade byggnaderna förfallit så mycket att det skulle ha inneburit en alltför stor kostnad att göra om allt till en fungerande lägergård, säger Kjell Nyberg, som är ordförande för Mataskärstiftelsen.

Stiftelsen hade ingen annan egendom är själva holmen – och en hel del skulder, påpekar Nyberg. Inomhusluften i inkvarteringsbyggnaderna var dålig, och på två år har det inte ordnats några läger där. Stiftelsen har lagt ner mycket pengar på att planera och undersöka byggnaderna, och det visade sig att en renovering hade kostat 3,5 miljoner euro. Sådana pengar har stiftelsen inte.

– Esbo svenska församling och Grankulla svenska församling, som använt Mataskär för sina läger, har inte heller sådana summor. Det fanns inget annat alternativ än att sälja, säger Nyberg.

Mataskär har i femtio år fungerat som lägerholme för församlingarna i Esbo och Grankulla.

– Att vi nu tvingades sälja holmen är ett hårt slag för Esbobor och Grankullabor – i synnerhet för den gamla stammens Esbobor. Det fanns en tid då privatpersoner i Esbo understödde det här projektet rejält. Alla som jag pratat med har förståelse för att det gick så här, men många har starka känslor förknippade med Mataskär. Det finns familjer som haft konfirmander här i tre generationer.

På måndag kommer kapellet på Mataskär att avsakraliseras.

– Lördagen den 18 september blir en dag då alla som har band till Mataskär får komma dit och säga farväl.

Och hur går det med Mataskär nu? Två av byggnaderna är skyddade. Exakt vad som kommer att ske på Mataskär i framtiden vet Nyberg inte, men köparen kommer i någon form att idka turistverksamhet på ön.

Vad ska stiftelsen göra med pengarna?

– Vi hoppas hitta en verksamhetsform som ligger möjligast nära stiftelsens syfte också i framtiden. Diskussionen pågår fortfarande, men vi kanske kan erbjuda ett litet guldkorn i konfirmandarbetet i Esbo och i Grankulla. Understödet kan kanske främst riktas till utbildning och ungdomsverksamhet, kanske också diakoni och lägerverksamhet, säger Nyberg.

För Ulrik Sandell, som är kyrkoherde i Grankulla, känns beslutet vemodigt. Det är trettio år sedan han för första gången var på konfirmandläger på Mataskär.

– Som medlem i Mataskärstiftelsens styrelse har jag ändå varit med om att fatta säljbeslutet. Därför vet jag att det är ett välavvägt beslut. I Predikarens bok står det att allting har sin tid, det gäller också församlingarnas historia med Mataskär. Över 50 år på Mataskär har varit värdefulla. Främst är jag tacksam över alla de årtionden vi kunnat ordna läger och annan verksamhet på ett så väldigt vackert ställe som Mataskär.

Vilka personliga minnen har du från Mataskär?

– Då Mataskärs kapell invigdes 1993 var det feststämning och glädje över ett eget kapell. Det som känns svårast är att kapellet nu ska tas ur gudstjänstbruk och avsakraliseras.

Andra fina minnen från både konfirmandläger och hjälpledarutbildningsveckoslut är de personliga samtalen.

– Det finns gott om tid då man är på läger tillsammans. Vi får ta vara på den gemensamma tiden, både då det gäller människor och platser, säger Sandell.

Kira Ertman, kyrkoherde i Esbo svenska församling, säger att Mataskär varit beläget på en bra och behändig plats med tanke på församlingen. Därför känns det sorgligt och vemodigt att holmen måste säljas.

– Holmen är väldigt vacker, naturen kommer nära inpå fastän man är i en storstad.

Speciellt sorgligt känns det att avstå från kapellet.

– Det har varit en viktig plats för många familjer som har firat sina familjefester där. Också julottan på Mataskär har alltid varit en upplevelse; att i den kyliga tidiga julmorgonen få samlas för att fira Kristi födelsedag.

Samtidigt känner hon en stor förståelse för beslutet.

– Stiftelsens styrelse har försökt hitta en lösning i många, många år. Ibland kommer det en situation där man måste konstatera att nu finns det ingen annan lösning. Allt har sin tid, precis som min kollega Ulrik konstaterar.

Vilka personliga minnen har du från Mataskär?

– De bästa minnena är nog från de konfirmandläger som jag har fått uppleva på holmen. Samtal med ungdomar, roliga kvällsprogram, solnedgångar vid grillklipporna. Jag minns speciellt ett läger där vi vuxna ledare nattsimmade efter tystnaden på lägerområdet, det blev en fin känsla av gemenskap i ledarstaben då, säger hon.

När Kira Ertmans son var tre år planterade han ett äppelträd på gården på Mataskär.

– Trädet började nog inte växa, men jag minns hur ivrigt det där lilla barnet var inför sin uppgift och hur han frågade ännu nästa sommar att månne hans träd på Mataskär växer.

(Artikeln kompletterades 8.9 kl 13.30 med ett uttalande från kyrkoherde Kira Ertman.)

Sofia Torvalds


laestadianer. Söker kontakt med andra i samma förhållande till moderkyrkan. 27.4.2017 kl. 13:55

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34

Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00

Kyrkomötet. De flesta tycker att det är en dålig idé att bunta ihop kyrkans svenska central med Borgå stift. I Det framgår med all tydlighet i ett betänkande som kyrkomötets framtidsutskott gjort. 24.4.2017 kl. 15:30

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott stöder inte tanken på kvoter för personer yngre än 30 år i kyrkomötet. 24.4.2017 kl. 15:18

Johannes. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att församlingen fortsätter sin verksamhet i S:t Jacobs kyrka på Drumsö. 21.4.2017 kl. 14:47

renovering. Kyrkostyrelsens plenum har fördelat byggnadsunderstöd till församlingarna i lutherska kyrkan. 19.4.2017 kl. 15:38

asylsökande. Närmare tretusen personer från många olika kristna samfund har undertecknat ett ställningstagande för medmänsklig behandling av asylsökande. 14.4.2017 kl. 09:42

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16