Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kyrka. Röstningsaktiviteten under den egentliga valdagen, söndagen, har varit livlig. I många församlingar har röstningsprocenten redan överskridit tjugo procent. 14.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag 14.11 är det gemensam valdag för alla församlingarna i evangelisk-lutherska kyrkan. 13.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet beslöt på fredag förmiddag att be biskoparna utarbeta pastorala anvisningar för förbön för par som registrerat sitt partnerskap. Beslutet fattades efter omröstning med enkel majoritet med rösterna 78– 30. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det initiativ som kom till för att ge organ som UK möjlighet att vända sig med initiativ till stiftsfullmäktige växte till något större. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har godkänt en ändring i kyrkoordningen så att domkapitlet i Borgå stift får rätt att från fall till fall avgöra språkkraven i samband med kyrkoherdeval på Åland. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har med rösterna 78– 30 godkänt bön för dem som har registrerat sitt partnerskap. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Om fem till tio år har Kaul medverkat till att forma sjuttio unga ledare. De går till biskopen och säger: ”Vi kommer som tjänare och vill gärna jobba tillsammans i team.” 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt valordningen för kyrkan ska församlingsvalet påbörjas den andra söndagen i november under valåret efter avslutad gudstjänst. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har inlett diskussionen om partnerskapslagens följder för kyrkan. 11.11.2010 kl. 00:00

Människa. I ett samhälle besatt av utbildning, status och ekonomi är kyrkans viktigaste uppgift att få människor att förstå att vi inte behöver skapa oss själva –  vi är redan skapade av Gud. 11.11.2010 kl. 00:00

May Wikström. Det är adventkalendrarnas tid. Utbudet dignar och det finns allt från glittrande krubbor med ängla-skaror och stämningsfulla kyrklandskap till bestyrsamma tomtar att välja bland. 11.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Religionens betydelse i Finland har inte minskat, snarare ökat. Men kartan har förändrats drastiskt, så till den grad att den som kör med en gammal navigator får pröva sig fram på vägar som enligt GPS:n inte existerar. Ett kodord för att inte göra som prästens kråka och slinka ner i diket är dialog, ett annat är tolerans. 11.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Konstitutionsutskottets betänkande om partnerskapslagens följder för kyrkan har delats ut på kyrkomötet. 10.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. I framtiden ska församlingarnas ekonomi skötas centralt. Den svenskspråkiga enheten placeras i Borgå eller Vasa. 10.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags, på Svenska dagen, firades också Svenska Teckenspråksdagen och i samband med den fick Kyrkans central för det svenska arbetet motta ett pris för ”bästa svenska service” för döva. 9.11.2010 kl. 00:00

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23