Ann-Maj Laurén bor i Pjukala, Pargas. Här är hon tillsammans med sin dotters hund, den fyraåriga pudeln Sotis.

"Det som gav glädje stannar kvar"

pargas.

När Ann-Maj Lauréns dotter dog blev hon arg på Gud och slutade gå i kyrkan. Men intresset fanns kvar, och med åren hittade hon sin plats i församlingen.

28.5.2021 kl. 08:53

När jag ringer upp Ann-Maj Laurén har vårvärmen precis anlänt till Pargas.

– Idag hörde vi göken för första gången. Och igår näktergalen, säger hon.

Hon har i tiden jobbat som biologi- och geografilärare och har ett varmt intresse för allt som har med natur att göra. Hon är också intresserad av människor, framför allt sådana som är villiga att ta emot hjälp.

– Då kan man göra vad man förmår.

Hon är församlingsaktiv sedan många år tillbaka. I tiden blev hon och familjens äldre dotter kyrkvärdar tillsammans.

– Men hon dog tidigt, och då blev jag arg på Gud. Jag ville inte gå till kyrkan och slutade vara kyrkvärd, men intresset fanns ju kvar.

Något år senare gick hon med i Muddais diakonikrets. Sedan började hon arbeta som frivillig i Missionsboden i Pargas.

– Jag tycker att det är en stor tillgång att det finns små grupper som samlas i församlingen.

Diakonikretsens möten pågår i ungefär två timmar och det står också en andaktsstund på programmet.

– Det tycker jag är värdefullt. Du får sitta i en liten grupp och lyssna till vad som sägs och efteråt får du diskutera. Går du i högmässan kanske du inte begriper predikan. Men när du går igenom en bibeltext tillsammans, i grupp, får det en större tyngd och du är nöjdare när du går hem.

När hon jobbat som frivillig i Missionsboden har hon varit glad över att få komma in i en gemenskap.

– Dit kommer också många ensamma människor, sitter med sina rullatorer och umgås. Jag tycker det är församlingens plikt att understöda sådana spontana träffar.

– Det görs mycket gott arbete i församlingen, och mycket av det i det tysta. Många som kritiserar församlingsarbetet vet inte riktigt vad de är arga på. Jag ser att församlingen arbetar för att folk ska ha det någorlunda bra.

Och är Ann-Maj Laurén fortfarande arg på Gud?

– Det har tagit tid. Med åren har vissa saker blivit lättare att acceptera. Det som varit bra och roligt och gett glädje stannar kvar. Och det är inte så att tiden läker alla sår. Saknaden finns kvar.

Våren kändes länge som en särskilt tung tid.

– Jag brukade gå ut med vår dotter och iaktta våren tillsammans. När hon gick bort tog det tid innan jag kunde glädjas åt våren igen.

Men nu gläds hon igen. Hon är glad över att ha ett barnbarn som älskar fåglar och natur.

– Ibland faller de frön man sår i bördig jord.

Sofia Torvalds


PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36