Ann-Maj Laurén bor i Pjukala, Pargas. Här är hon tillsammans med sin dotters hund, den fyraåriga pudeln Sotis.

"Det som gav glädje stannar kvar"

pargas.

När Ann-Maj Lauréns dotter dog blev hon arg på Gud och slutade gå i kyrkan. Men intresset fanns kvar, och med åren hittade hon sin plats i församlingen.

28.5.2021 kl. 08:53

När jag ringer upp Ann-Maj Laurén har vårvärmen precis anlänt till Pargas.

– Idag hörde vi göken för första gången. Och igår näktergalen, säger hon.

Hon har i tiden jobbat som biologi- och geografilärare och har ett varmt intresse för allt som har med natur att göra. Hon är också intresserad av människor, framför allt sådana som är villiga att ta emot hjälp.

– Då kan man göra vad man förmår.

Hon är församlingsaktiv sedan många år tillbaka. I tiden blev hon och familjens äldre dotter kyrkvärdar tillsammans.

– Men hon dog tidigt, och då blev jag arg på Gud. Jag ville inte gå till kyrkan och slutade vara kyrkvärd, men intresset fanns ju kvar.

Något år senare gick hon med i Muddais diakonikrets. Sedan började hon arbeta som frivillig i Missionsboden i Pargas.

– Jag tycker att det är en stor tillgång att det finns små grupper som samlas i församlingen.

Diakonikretsens möten pågår i ungefär två timmar och det står också en andaktsstund på programmet.

– Det tycker jag är värdefullt. Du får sitta i en liten grupp och lyssna till vad som sägs och efteråt får du diskutera. Går du i högmässan kanske du inte begriper predikan. Men när du går igenom en bibeltext tillsammans, i grupp, får det en större tyngd och du är nöjdare när du går hem.

När hon jobbat som frivillig i Missionsboden har hon varit glad över att få komma in i en gemenskap.

– Dit kommer också många ensamma människor, sitter med sina rullatorer och umgås. Jag tycker det är församlingens plikt att understöda sådana spontana träffar.

– Det görs mycket gott arbete i församlingen, och mycket av det i det tysta. Många som kritiserar församlingsarbetet vet inte riktigt vad de är arga på. Jag ser att församlingen arbetar för att folk ska ha det någorlunda bra.

Och är Ann-Maj Laurén fortfarande arg på Gud?

– Det har tagit tid. Med åren har vissa saker blivit lättare att acceptera. Det som varit bra och roligt och gett glädje stannar kvar. Och det är inte så att tiden läker alla sår. Saknaden finns kvar.

Våren kändes länge som en särskilt tung tid.

– Jag brukade gå ut med vår dotter och iaktta våren tillsammans. När hon gick bort tog det tid innan jag kunde glädjas åt våren igen.

Men nu gläds hon igen. Hon är glad över att ha ett barnbarn som älskar fåglar och natur.

– Ibland faller de frön man sår i bördig jord.

Sofia Torvalds


partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28