Tuomas Anttila sorterar frimärken som människor donerat och säljer dem vidare för att samla in medel till missionen. Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren.

"Det ger glädje att få se ett intressant frimärke. Det är en upplevelse som inte handlar om ägandet i sig."

FRIMÄRKEN.

Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in.

11.5.2021 kl. 16:27

Som sjuåring började Tuomas Anttila samla frimärken. När han blev vuxen och bildade familj blev det egna samlandet mera passivt, men numera använder han sitt frimärkskunnande för att stöda missionsarbetet.

Hur började frimärkssamlandet för missionen?

– Våren 2008 föreslog jag för Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) att vi skulle kolla om det fanns människor som ville lämna in frimärken till förmån för missionsarbetet.

Det fanns det, och Anttila fick ihop en stor låda under sommaren som han sedan sorterade och visade upp för en frimärkshandlare.

– Vi fick ett erbjudande för en struntsumma och då valde jag att testa att själv sälja frimärkena via nätauktioner. Vi som säljer för välgörenhet har inte alls samma omkostnader som kommersiella aktörer.

Nästan 95 procent av de inkomster som frimärksförsäljningen ger kommer missionen till godo.
Året därpå började han samla in frimärken från den finska systerföreningen SLEY och numera bidrar föreningarna med ungefär lika mycket frimärken båda två. Intäkterna – ungefär 5 000 euro per år – delas mellan dem.

– Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren. Det handlar om nyare frimärken som har högre värde på marknaden.

Vad händer med frimärkena som lämnas in?
– Allt som är helt säljs vidare. Jag går igenom det som lämnats in, plockar bort söndriga frimärken och samlar ihop dem till större partier.

De flesta frimärkena säljer Anttila själv via en auktionssajt för samlare, men enstaka värdefullare frimärken säljs genom en frimärksaffärs traditionella auktioner.

– När jag lägger ut nätauktioner skriver jag att försäljningen sker till förmån för missionen och jag brukar också sätta ut länkar så att man kan läsa mer om insamlingsändamålen.

En del köpare återkommer gång efter gång, och Anttila tror att det beror på att han säljer för missionen och inte själv plockar ut de bästa märkena till sin egen samling.

– Köper man frimärken via en frimärkesaffär är det svårt att göra fynd, men de här köparna vet att jag säljer vidare allt som kommer in.

Vilka frimärken tycker du själv mest om?

– Jag tycker utlandssamlingen är intressantast. Det finns frimärken från missionsländerna, ganska ovanliga utomeuropeiska länder, med där. Jag tycker att de är mest färgglada och varierade.

– Jag har lärt mig massor genom det här arbetet och det personliga samlarbehovet tillfredsställs utan att jag behöver samla mer i mina egna skåp. Det ger mig en möjlighet att se sådant material som jag som vanlig samlare aldrig skulle ha stött på.

– Det ger glädje att få se ett intressant frimärke. Det är en upplevelse som inte handlar om ägandet i sig.

Hur kom det sig att du blev aktiv i SLEF?

– Jag har församlingsbakgrund och är uppvuxen i en finskspråkig familj i Satakunda. Efter konfirmationen blev jag aktiv i SLEY. Jag gjorde militärtjänst på svenska i Dragsvik och under det året träffade jag min blivande hustru som kommer från Österbotten och sjöng i SLEFs ungdomskör Evangelicum. Jag tror att den andra gången vi träffades var under SLEFs påskläger på Klippan där jag deltog genom Kristliga beväringsgruppen.

GÖR: Är lärare i religion.
BOR: I Lillhoplax i Helsingfors.
FAMILJ: Frun Lilly-Ann, barnen Ester, Mirjam, Henrik och Lydia.
INTRESSEN:
Församlings- och föreningsliv, sång – allra helst psalmsång tillsammans med andra.

Erika Rönngård


kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44