Kristian Willis utanför Dickursby nya kyrka i Vanda.

Vandas nyvalda kyrkoherde: ”Församlingsmedlemmarna är värda att kämpa för”

profilen.

– Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling.

27.4.2021 kl. 15:05

Kristian Willis har de senaste ett och ett halvt åren jobbat som pastor i St Matthews International Lutheran Church i Helsingfors. I juli blir han kyrkoherde i Vanda.

– Storyn börjar egentligen här i Dickursby år 1980, då min mamma kom hit till Finland. Hon är från Danmark men har rötter här.

Här träffade hon hans pappa, som är från England. Kristian Willis växte upp i Helsingfors och Björneborg.

Hur har din väg till att bli präst sett ut?

– Jag har alltid upplevt en viss kallelse. Det var naturligt att börja studera kyrkohistoria, en kombination av de två ämnen jag alltid tyckt mest om. Det var inte helt klart att jag skulle bli präst, men det var en tanke som växte fram.

Först var han lite tveksam: går det att jobba på svenska? Språkprovet för att komma in till Åbo Akademi klarade han med tre poäng till godo. Idag talar han flytande svenska.

– Jag är enormt tacksam för att Borgå stift gett mig chansen att pröva mina vingar som präst. Före jag började jobba i stiftet kände jag inte alls till den svenska kyrkliga kulturen. Men jag har alltid tagits emot med öppna armar.

– Strax innan jag prästvigdes stod vi utanför Borgå domkyrka. Uppenbarligen såg jag lite nervös ut för Yvonne Terlinden, som nu är präst i Karis, frågade om något var på tok. När jag sa att jag var lite nervös och osäker tittade hon skarpt på mig och sa: Han har valt dig. De orden har följt mig sedan dess.

Vad har format din tro?

– Hemma fick jag en väldig trygg grund för min tro. Men att ta steget ut i livet och själv börja ta ställning till saker har varit en lång process. Jag har fått intryck från min egen ungdomsgrupp, från människor som jag sett upp till under min tid som väldigt aktiv församlingsungdom.

Som teologiska förebilder nämner han John och Björn Vikström, samt Kari Kuula.

– Det han har lärt mig att förstå är att man kan vara en tänkande människa och en djupt troende kristen på samma gång.

Vad är de viktigaste lärdomarna du tar med dig från ditt nuvarande arbete?

– För att kunna möta framtiden behöver vi göra två saker som vi redan gör i St Matthews. Den första är att verkligen börja ge meningsfulla uppgifter åt församlingsmedlemmar som vill vara med och tjäna. Nu talar jag om stora saker. Vi har begåvade människor som bara längtar efter att få träda fram och blomstra.

– Den andra är att Finland och särskilt de större städerna blir allt mer internationella. Redan nu har vi flera rysk- och estnisktalande människor i Vanda än svensktalande. Om vi vill vara någon slags folkkyrka i framtiden tycker jag att vi måste bli folkens kyrka, finnas till också för alla dem som ännu håller på att integreras i vårt samhälle.

Varför vill du jobba som kyrkoherde?

– Under mina tre år i Karis fick jag jobba mycket på gräsrotsnivån med förrättningar och gudstjänster. När jag kom till St Matthews var det helt annorlunda: jag var alldeles ensam, jag hade inget arbetslag. Då var jag tvungen att börja växa som ledare. I praktiken har jag varit kyrkoherde redan, bara utan titel.

– Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val. Som kyrka håller vi på att gå mot det globala normala, den särställning som lutherska kyrkan haft håller på att försvinna. Men det kan vara en bra sak: Då måste vi bli kreativa. Då måste vi verkligen börja kämpa för de människor vi har, och för dem vi inte längre har. Jag tycker att församlingsmedlemmarna är värda att kämpa för.

BOR:

I Söderkulla, Sibbo.

FAMILJ:

Fru, två små barn. Drömmer om en tax.

INTRESSEN:

Snickra, fågelskådning, spela innebandy och fotboll. Läser mycket. Nyast hobbyn är att lägga pussel tillsammans med frun.

SPRÅK:

Talade engelska och danska som liten, lärde sig finska i skolan och svenska på universitet.

Emelie Wikblad


liisa mendelin. Det går att tillverka smarttelefoner utan att arbetstagare på andra sidan jorden behöver jobba under slavlika förhållanden. Liisa Mendelin använder en Fairphone, den lite rättvisare telefonen. 9.1.2015 kl. 09:27

Församlingarna i Lovisanejden,Nykarleby, Vasa, Esbo ochHelsingfors hör till förlorarna i reformendå kyrkans andel av samfundsskattenersätts med statsbudgeterade medel. 8.1.2015 kl. 09:56

Eva och Adam fördrevs ur lustgården, bort från Guds gemenskap. Kidnapparen lämnar fången allena i sin cell eftersom ensamhetens börda är den tyngsta att bära. För cancerspecialisten och överläkaren, Peter Strang, är det oerhört viktigt att de svårt sjuka inte lämnas ensamma när de står inför döden. 7.1.2015 kl. 15:52

äta tillsammans. Äta tillsammans. Kyrkpressens nya matserie ska bjuda på mat för den som vill lyssna och umgås i stället för att prestera i köket. 2.1.2015 kl. 00:00

andakt. ”Personlig andakt” låter fromt och kanske lite pretentiöst. Men det handlar sist och slutligen om något mycket enkelt och naturligt. Andakt är ordet för den metod vi använder för att kunna leva nära Gud. 29.12.2014 kl. 11:37

Även om det gått tio år sedan flodvågen dödade 280 000 människor och ödelade stora delar av stränderna runt Indiska oceanen har rädslan för att katastrofen ska upprepas inte lagt sig. 23.12.2014 kl. 08:25

När han sätter sig ner vid pianot och böjar spela räknar Stefan Jansson med den helige Andes inspiration. Jag försöker hela tiden ha en öppen kanal uppåt, säger han. 22.12.2014 kl. 15:41

jul. Kyrkpressens redaktion efterlyste läsarnas starkaste julminnen. Här kan du läsa alla de både glimrande och hjärskärande berättelserna! 18.12.2014 kl. 00:00

samtalstjänst. Samtalstjänsten och nätjouren håller öppet under julhelgen. På svenska kan man ringa mellan klockan 20-24 varje dag. 22.12.2014 kl. 12:23

Ärkebiskop Kari Mäkinen mediterar kring en renässansmålning och kyrkans uppgift att finnas mitt i allt som sker - både utmaningar och hopplöshetskänsla. 19.12.2014 kl. 07:00

nina wredlund. En utredning efter misstanke om övergrepp ska ha gjorts redan på 1970-talet i Esbo svenska församling. 18.12.2014 kl. 15:07

julia korkman. Trots att den man som misstänks för övergrepp mot närmare tio unga flickor i Esbo svenska församling på 70- till 90-talet nekar till anklagelserna, framför han nu sin ursäkt ”till de personer som upplever att han skadat dem”. 18.12.2014 kl. 13:42

sexuella övergrepp. Åtta personer vittnar om övergrepp av den tidigare ungdomsledaren i Esbo svenska församling. Ett av fallen på 90-talet uppgetts ha lett till graviditet och abort, då offret var 17 år. 18.12.2014 kl. 13:15

nina wredlund sexuella övergrepp. Nu har den utredning gällande misstankar om sexuella övergrepp inom ramen för Esbo svenska församlings verksamhet från 1970 till 1990-talet offentliggjorts. 18.12.2014 kl. 12:20

På många kakao-odlingar används barnarbete och vuxna som arbetar för rena svältlöner. I vissa områden hotar produktionen av kakao den ekologiska diversiteten och mångfalden i naturen. Produktionssätten är i många fall inte baserade på en hållbar ekologisk strategi. 18.12.2014 kl. 08:51

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41