Ronny Thylin har döpt ovanligt få barn den senaste tiden på grund av pandemin.

"Det är fint att få fira och glädjas över barnet och få bära fram det inför Gud"

dop.

Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud.

28.4.2021 kl. 08:00

Alisa Montonens son Julius döptes i början av januari. För henne och hennes man kändes det som ett ganska självklart val.
– Delvis handlade det ju om att det hör till med dopet, men det var också något vi ville göra för vår son. Vi ville ge honom den trygghet som vår religion och Guds beskydd erbjuder, och också ge honom den här länken till församlingens verksamhet och till det stöd man kan få därifrån.

Hon ser det som naturligt att de som föräldrar gör val för sitt barn, också i fråga om dopet.
– Vi bestämmer ju också vad han har för kläder och vad han äter, vilket dagis och vilken skola han kommer att gå i. Bestämmer han sedan en dag att han inte längre vill höra till kyrkan är det ju också okej.

De ordnade dop i början av januari i församlingens utrymmen.
– Vi tog kontakt med vår hemförsamling, berättade att vi ville ordna dopet i vår närmaste kyrka.
Sedan var det dags att börja räkna ut hur många gäster de kunde bjuda in. Vid det här tillfället fick tio personer samlas, och familjen bjöd in faddrarna samt Julius mor- och farföräldrar.
– Det var som tur var min mamma som döpte Julius, därför fick vi in en extra person.

Lilla Julius Montonen i pappa Lasse Montonens famn blir döpt av mormor Maria Repo-Rostedt. Till höger mamma Alisa Montonen. FOTO: Nils Rostedt

Hon och hennes man valde varsin vän som fadder till Julius.
– Vi ville utöka Julius närmaste krets i stället för att välja någon som redan tillhör familjen. En uppgift som väntar faddrarna i framtiden är att visa honom att det finns olika sätt att leva och tänka.

Trots att pandemin begränsade antalet gäster var de nöjda med dopkalaset.
– I vanliga fall tror jag att det skulle ha blivit svårt att bestämma hur stort vi skulle fira dopet och var vi skulle dra gränsen för antalet gäster.

Julius var en månad gammal när han döptes. Familjen ville ordna dopet vid just den här tidpunkten eftersom Julius ena fadder är bosatt utomlands och hade kommit till Finland för att fira jul.
– Vi var fortfarande väldigt nya som föräldrar och ganska trötta, så det var skönt att det blev ett ganska intimt dop. Vi hann prata ordentligt med alla, och det var fint att få träffa de närmaste.

Vill ge det värdefulla vidare

Ronny Thylin är kaplan i Petrus församling och har döpt ovanligt få barn den senaste tiden. Han hopppas att det småningom blir en boom när de som skjutit upp dopet av sitt barn vill låta dem döpas.
– Det är en av de allra finaste stunderna i rollen som präst. Det är en jättestor omställning att det föds ett barn – kanske störst när det handlar om första barnet, men stort också senare, inte minst för syskonen. Det är fint att få fira och glädjas över barnet och få bära fram det inför Gud.

Det är en av de allra finaste stunderna i rollen som präst.

Just nu begränsar restriktionerna hur många man kan bjuda in till dop och dopkaffe, men Ronny Thylin påminner om att varje familj i vanliga fall får välja om de vill fira smått eller stort.
– Jag minns hur jag sa till min fru i församlingssalen, några timmar före dopet av vårt andra barn: ”Jag hade inte förstått att dopet i så hög grad är en kaffebjudning.”
– Där är mitt råd att inte göra det så omfattande och att frimodigt be om hjälp med arrangemangen. På dopdagen har föräldrarna annat att ägna sig åt än att servera kaffe.

Dopet gör barnet till medlem i församlingen, men handlar om mer än så.
– Genom att låta döpa mitt barn säger jag att jag vill att mitt barn ska tillhöra Gud. Jag vill att mitt barn ska hitta sin plats i livet och sin sanna identitet. Det tror jag att vi endast kan göra i relation till Gud. Vi tror på det eviga livet som finns hos Gud, och Jesus säger också: Låt barnen komma till mig.

Thylin känner igen sin egen erfarenhet som förälder hos andra – det man själv upplever som värdefullt vill man ge vidare till sina barn.
– Vi kan inte välja tro för någon. I något skede måste alla välja själv. Men vår uppgift och vårt ansvar är att visa på det som vi funnit.

På dopdagen kan barn i alla åldrar döpas

  • Har ni inte hunnit ordna dop än? Barn i alla åldrar är välkomna till Dopdagen – från småbarn till barn i skolåldern. Den 29.5 kl. 10–13 bjuder församlingarna både på en vacker miljö och på kaffe med tårta. Evenemanget är gratis och öppet för alla.

  • Dopdagen är ett samarbete mellan den finska församlingen i Kasberget och Matteus församling.

  • Plats: Den vackra strandvillan Laajaranta, Humleuddsvägen 15 på Degerö. Vid regn flyttar Dopdagen till Degerö kyrka.

  • Förhandsanmälningar och frågor: pastor Emriikka Salonen, tfn 050 534 3441, emriikka.salonen@evl.fi
Erika Rönngård


Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01