Tuija Wilman visar upp dopsymbolerna: dopträdet som står i kyrkan, ljuset och sockorna den nydöpta får som gåvor.

"De vill att barnet ska få ha en kontakt, en trygghet i Gud"

Borgå.

För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder.

14.4.2021 kl. 08:45

Tf kaplan Tuija Wilman träffar familjer som kommer till församlingen för att ordna dop. En del av dem hon samtalar med inför dopet vill fundera mer på djupet. Vad betyder det att vara med i en församling? Krävs det något av föräldrarna?

– Det handlar om att man vill att barnet ska få ha en kontakt, en trygghet i Gud, säger hon.

– Inte behöver man bli någon superkristen. Det är helt vanliga människor som är med i kyrkan.

Tuija Wilman målar upp exemplet på någon som själv blivit döpt, gått i skriftskolan, blivit konfirmerad.

– Sen kan det gå många år. Man kanske inte varit så mycket i kyrkan, men sen när man får en egen familj kommer det här samtalet till pastorskansliet: Hej, vi har fått en baby, vi skulle vilja ha dop. Då är det igen traditionen som bär.

– Dopet är en inbjudan från Gud till vänskap med Jesus.

Även om man inte är så van att prata om religion och tro kan dopet vara en av de byggstenar man ger barnet.

– Inte kan man nånsin ge sin egen tro åt sitt barn, man kan visa och själv försöka leva enligt det man upplever är rätt och fint.

Hälsningar från församlingen

I lutherska kyrkan är barndop det vanliga, men man kan också bli döpt senare. Alla som döps får faddrar.

– Fadderns uppgift slutar ju inte vid konfirmationen – när det är som allra bäst är det en vänskap som kan vara hela livet.

Det är inte ovanligt att unga vill bli döpta i samband med skriban, för att kunna bli konfirmerade med sina kompisar. Tuija Wilman har ofta hört deras föräldrar säga någon variant av: ”Vi ville att de skulle få välja själv.”

– Det låter väldigt bra och det är ju fint att barnet får välja själv.

Samtidigt tänker hon att ingen växer upp i ett vakuum. Oberoende vad föräldrarna väljer får den unga i konfirmandåldern välja om de vill säga ja till dopet.

Tuija Wilman säger att dopet också är ett slags grönt ljus för församlingen att hålla kontakten och bjuda in till barn- och familjeverksamhet.

I Borgå får den som blir döpt det traditionella dopljuset och en annan värmande gåva från församlingen.

– Vi har en grupp handarbetsvänner som stickar dopsockor.

Hon visar upp sockorna: små, vita babysockor – med ett kort som innehåller en aftonbön – och blå tubsockor för de som döps som ungdomar eller vuxna.

För varje person som döps i församlingen hängs ett grönt, hjärtformat löv upp i dopträdet som står i domkyrkan. Följande januari bjuds de som blivit döpta in till gudstjänst och dopträdet kläs av för att fyllas på nytt under året. I år gjordes gudstjänsten på nätet och löven postades hem som en hälsning. Det var uppskattat, många skickade e-post och tackade.

– Vi tycker det är viktigt att man får lite post och lite uppmärksamhet. Nu är man med i en världsvid familj.

En del skjuter upp dopet

Vanligtvis går det att ordna dop hemma eller i kyrkan – eller varför inte hos mormor eller i trädgården. Just nu ordnas ändå alla dop i den rymliga domkyrkan eller i Lilla kyrkan.

Under det senaste året har en del familjer valt att skjuta upp dopet i hopp om att kunna samlas fler till dopfest En del har valt att filma eller strömma video från dopet så att släkt och vänner kan vara med på distans. Totalt sett har dopen i domkyrkoförsamlingen inte minskat, även om det blev stopp ett tag under vårmånaderna ifjol.

– Sen när det blev sommar så började telefonerna ringa här på kansliet. De som jobbat här längre än jag sa att så här mycket dop har vi inte haft på länge, berättar Tuija Wilman.

– Jag tror nog att sen när man får röra sig mer fritt, då börjar telefonerna ringa igen. Jag ser fram emot det.

Emelie Wikblad


JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

STOCKHOLM. Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm. 14.6.2023 kl. 14:00

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23