Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och livsåskådningskunskap.

På Åland går man nu in för en konfessionslös religionsundervisning

religionsundervisning.

Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning.

1.3.2021 kl. 18:32

På Åland slås undervisningsämnena religion och livsåskådning ihop till ett och samma ämne med namnet ”Religions- och livsåskådningskunskap”. Den nya åländska grundskollagen trädde i kraft vid årsskiftet. Kutymen hittills har varit att de elever som tillhör majoritetskyrkan deltar i religionsundervisningen, medan de som inte hör till kyrkan haft livsåskådning på schemat. På Åland erbjuder kommunerna inte undervisning i den egna minoritetsreligionen, vilket är fallet på fastlandet.

Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen jobbar med frågor om undervisning och skola.

– Diskussionen om hur religions- och livsåskådningskunskapen ska ordnas har blossat upp då och då under en lång tid. Därför tror jag att Ålands beslut kommer att väcka mycket diskussion. Också på finskt håll följer man noga med vad som händer på Åland. Även om det finns många modeller för hur man kan ordna åskådningsfostran, men inga konkreta planer på fastlandet, så kommer det här säkert på sätt och vis att ses som ett pilotprojekt, säger Salenius.

Är det den här utvecklingen vi går mot i övriga Finland också?

– Diskussionen här på fastlandet är densamma. Man har diskuterat flera olika modeller, också ifall man borde forma ett helt nytt ämne, i stället för att slå ihop lärokurserna i alla åskådningsämnen. Men där finns många frågor, bland annat om lärarnas behörighet.

Hur kommer undervisningen att förändras i praktiken, i och med att vi redan nu har en religionsundervisning som inte bygger på konfession utan på en mer objektiv syn?

– En skillnad är att klassen inte delas under åskådningstimmarna utan alla får samma undervisning. Betoningar och infallsvinklar ändras säkert också i viss mån då man beaktar alla traditioner.

Ett konkret exempel är gammaltestamentliga berättelser.

– De är i hög grad gemensamma för judendomen, kristendomen och islam, så man kan på ett reflekterande sätt se dem ur flera synvinklar, vilket i sig inte är dåligt.

– Det är svårt att säga hur de icke religiösas åskådning ska komma fram, det är också svårt att definiera vad en åskådning är.

Olika åldersstadier ställer sina egna krav.

– I läroplanen borde tänkandets utvecklingsnivå beaktas. En gymnasist har ett längre utvecklat abstrakt tänkande, medan det för en sjuåring kan vara mycket svårt att höra om väldigt många åskådningar samtidigt. Ett motargument är att man för yngre elever i stället kan undervisa i hur exempelvis muslimer lever. Mera omfattande undervisning i de olika samfundens tänkande fungerar säkert först i högstadiet och gymnasiet.

Text: Ulrika Hansson


sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58