– I en liten organisation växer man ihop på något sätt – jag har fått bli en del av Församlingsförbundet och förbundet har blivit en del av mig på ett positivt och berikande sätt.

Kalle Sällström trivs som verksamhetsledare: ”Jag får göra allt från A till Ö”

församlingsförbundet.

Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen.

5.2.2021 kl. 15:53

Församlingsförbundet fyllde 100 år i fjol. De stora festligheterna blev uppskjutna, men Kalle
Sällström som varit verksamhetsledare sedan 2008 har blivit påmind om vilken mångsidig historia förbundet har.

Vad sysslar Församlingsförbundet med?
– Församlingsförbundet har hållit på med en massa olika saker genom sin hundraåriga historia, man har ryckt in och startat upp verksamhet där man har sett att det funnits ett behov. Mycket av det har levt vidare och kanske tagits över av andra aktörer. Så har det gått till exempel med radioandakterna som inleddes av Församlingsförbundet på 1930-talet och med Församlingsbladet som senare blev Kyrkpressen.

– I dagens läge jobbar vi mycket med att stöda förtroendevalda och frivilliga i församlingarna. Förbundet har också retreatverksamhet på retreatgården Snoan.

Hur mår stiftets församlingar?
– De flesta mår bra, men jag tror att de står inför stora utmaningar när det gäller att försöka nå församlingsborna på ett bredare plan. På de flesta ställen har man en trogen skara som är van att vara med och trivs i församlingen, men samtidigt finns det jättemånga som inte har upptäckt församlingsgemenskapen och vad den kan innebära.

På de flesta ställen har man en trogen skara som är van att vara med och trivs i församlingen, men samtidigt finns det jättemånga som inte har upptäckt församlingsgemenskapen och vad den kan innebära.

– Jag tror att man behöver vara både modig och kreativ, kanske byta perspektiv och fråga människor på orten: vad behöver ni?

– På många håll står församlingarna inför tuffa ekonomiska utmaningar, men det behöver inte enbart vara en dålig sak. Det kan göra att man tvingas tänka igenom läget, fundera på vad som faktiskt är viktigast. Det här kan också vara en möjlighet att engagera församlingsborna mer.

Vad ger uppgiften som verksamhetsledare dig?
– Jag trivs jättebra med det här jobbet och uppskattar att det är så varierat. Jag får göra allt från A till Ö: planera, marknadsföra, hålla kontakt med medverkande, ordna servering och se till att det går ut fakturor. Men det bästa är att möta människorna!

– I en liten organisation växer man ihop på något sätt – jag har fått bli en del av Församlingsförbundet och förbundet har blivit en del av mig på ett positivt och berikande sätt.


Hur har din personlighet präglat jobbet?
– Förbundet bärs förstås av långa anor och traditioner, men jag var ganska ung när jag började jobba för Församlingsförbundet och då föll det sig naturligt att satsa på verksamhet riktad till unga vuxna, till exempel resor till Taizé.

– Jag hade en del erfarenhet av att ordna resor sedan min tid i studentkåren, men när jag började på förbundet trodde jag ärligt talat att behovet av ordnade gruppresor skulle minska så mycket att vi skulle avveckla reseverksamheten. Men där fick jag tänka om, det har varit stor efterfrågan på våra resor. Gemenskapen är viktig, man är ju lite ute på äventyr när man reser tillsammans och det ger en stark sammanhållning. Jag hoppas verkligen att vi kan ta upp reseverksamheten snart igen!

Församlingsförbundet äger Fontana Media som ger ut Kyrkpressen.

Erika Rönngård


sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00