Mats Björklund är djuruppfödare och troende.

Kolumn ledde till köttdebatt i kyrkan – prästen Kari Kuula: Mjölk- och köttproduktionen "Satans verk"

debatt.

Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki.

28.1.2021 kl. 14:23

För ett par veckor sedan publicerade den kyrkliga tidningen Kirkko & Kaupunki en kolumn av prästen och författaren Kari Kuula. Den handlade om köttproduktion, och väckte snabbt stor uppståndelse. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK:s ordförande Juha Marttila frågade sig om kolumnen kunde anses utgöra ärekränkning och uppvigling riktad mot en viss yrkesgrupp.

Ärkebiskop Tapio Luoma reagerade på kolumnen genom att skriva att det inte är kyrkans uppgift att få jordbrukare att känna sig skyldiga utan att stöda dem.

Kirkko & Kaupunkis chefredaktör Jaakko Heinimäki konstaterade att kolumnen var ”halvfärdig”, och den togs förra veckan bort från tidningens hemsida. Kuula har själv konstaterat att kolumnen drog all djurhållning över en kam, vilket var fel.

Kolumnens rubrik lyder: ”Att djur används i köttindustrin påminner om Satans gärningar – Jesus följare kan inte delta i missbehandling av djur.” I texten står det bland annat så här: ”Också den oskyldiga mjölken är en fruktansvärd produkt när man tänker närmare på det: kon konstbefruktas, kalven tas ifrån den och sedan mjölkas kon till utmattningens gräns.”

Kuula kallar kött- och mjölkproduktionen ”sataniskt grym” och menar att Jesus, som hjälpte lidande och svaga, med säkerhet skulle ingripa i köttindustrin. Han tänker sig också att om Jesus föddes i en produktionsanläggning för djur skulle han ändra på sina planer och ingripa i djurens lidande. ”Det är inte människorna som behöver en frälsare, utan djuren som lider i dessa koncentrationsläger.”


Läcka utanför bubblan

Mats Björklund, Kyrkpressens kolumnist, djuruppfödare och troende, läste kolumnen genast när den publicerades. Han håller som djuruppfödare till 100 procent med om att vi har ett oerhört stort ansvar för djuren, eftersom de är en del av Guds skapelse som vi är satta att ta hand om. Vissa av de sätt vi använder djuren på är varken ansvarsfullt eller hållbart.

– Men jag uppfattar att Kuula generaliserar orättvist och drar all användning av djur över en kam. I sin ursäkt anger han att han inte syftade på alla former av djurhållning utan endast de överstora, industriella anläggningarna, men faktum är att den ursprungliga kolumnen inte innehåller någon antydan om en sådan distinktion. Till exempel stämplas mjölk generellt som hemsk och vidrig, det nämns inte att det skulle finnas någon skillnad mellan olika sorters mjölkgårdar.

Han påpekar att jordbrukare inte är ovana med den här typen av texter – men att det är oväntat att de kommer från kyrkan.

– Delvis tror jag det här är ett utslag av sociala bubblor, det här är det sätt han och hans vänner resonerar och det är inget märkligt för dem. Det är först när texten ”läcker ut” och hamnar utanför bubblan man upptäcker att resonemanget blir lite väl hårt och generaliserande.

– Vi sitter förstås alla i våra egna bubblor. Och just för att vi gör det kan samtalsklimatet bli hårt.


"Så arbetar osunda rörelser"

Som troende känner han att Kuulas syn på djurhållning är starkt präglad av ett grönt, cityveganskt perspektiv. Gott så.

– Det som stör mig är att han tar Gud till stöd för sina personliga åsikter och dessutom gör detta specifikt i sin roll som präst och herde. ”Ingen Jesu lärjunge kan hålla på med sådant här”, ”det är ett Satans verk” och så vidare. Lite på samma sätt som vissa predikanter i vissa länder förklarar att ”är du en riktig kristen så röstar du på den här kandidaten”.

Han tycker det är anmärkningsvärt att den här aspekten inte noteras i chefredaktörens svar.

– Det är egentligen såhär de flesta osunda rörelser arbetar; man inleder med ”Så säger Herren” men det som sedan följer är i huvudsak talarens privata tankar. Att en teolog och präst använder samma modell i sin argumentation är olyckligt.


"Kolumnen var halvfärdig"

När Kyrkpressen ber Kirkko & Kaupunkis chefredaktör Jaakko Heinimäki berätta om varför tidningen fattade det ursprungliga publiceringsbeslutet svarar han att man inte förde någon bredare diskussionen om kolumnen på redaktionen innan den publicerades. Publiceringsbeslutet fattades av den redaktionssekreterare som var på jobb då den var aktuell.

– Jag läste den först när den publicerats och tyckte att den var halvfärdig, den skulle ha krävt mer redigering, säger Heinimäki.


Vad tycker du om Mats Björklunds kritik mot att Kuula använder Gud som stöd för att argumentera för sina privata tankar?

– Jag tycker att det är en typisk kommentar från någon som jobbar med djuruppfödning, svarar Heinimäki.


Tror du att Kirkko & Kaupunkis varumärke lidit av den här debatten?

– Nej, det tycker jag inte.


Här kan du läsa Niklas Storbjörks ledare om temat.

Text: Sofia Torvalds 
Foto: Nicklas Storbjörk


Mest läst

    KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

    KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

    KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

    MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

    psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

    mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

    BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

    korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

    mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

    vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

    kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

    kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

    BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

    HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

    jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

    orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

    kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

    LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

    gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

    pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

    Mest läst