Hans Snellman är pensionerad polisöverkommissarie från Karleby med förtroendeuppdrag inom evangelisk-lutherska kyrkan.

Insändare: Hans Snellman

debatt.

Läs insändaren i sin helhet här.

1.3.2024 kl. 14:06

Öppenhet och delaktighet:

Den utredning som har gjorts är omfattande och behovet av diskussioner är förståeligt mot bakgrunden av strömningar och förändringar i samhället och inom kyrkan den senaste tiden. Det positiva är att konstruktiva diskussioner förts med stiftets ledning i ärendet.

I korthet har utredningen vissa brister. Den saknar bland annat en omfattande konsekvensbedömning och barnkonsekvensanalys och medlemmarna har inte gjorts delaktiga, hörts eller informerats under utredningens andra skede, som pågick i ett och ett halvt år. Det har i sig försvårat medlemmars möjlighet att förutse negativa konsekvenser av eventuella beslut man tar som individ, eller som förening.

Det att ett antal personer har utträtt ur kyrkan på grund av sin övertygelse berättigar inte till beslut på föreningsnivå som leder till stora konsekvenser för bönhusföreningar, medlemmar och kyrkans lokalförsamlingar. Det är ett faktum att medlemmarna har skilda åsikter i vissa lärofrågor.

Konsekvenser för individen, bönehusen och kyrkan:

Det finns en uppenbar risk att om utredningens alternativ på sikt skulle verkställas, så leder det till ett utträde ur den flera hundra år gamla tillhörigheten med den evangelisklutherska kyrkan (EVL).

Utredningens alternativ 1 med regelbundna nattvardsmässor i bönehusen, dop och konfirmation som särlösningar innebär att en stark tradition bryts och man isolerar sig från EVL och andra kristnas gemenskap.

Det är socialt sett skadligt både för barn, ungdom som äldre och innebär att toleransen och förståelsen för medmänniskorna blir lidande.

”Utredningen har redan fört med sig oro och många är rådvilla.”

Alternativ 2 med föreningsbaserade församlingar innebär att ta avstånd från folkkyrkotanken som i allra högsta grad hör till vår tradition och kultur. Man utesluter sig från kyrkans gemenskap både till det yttre och till trons gemenskap.

De två alternativen som presenterats i rapporten avviker från nuläget och innebär båda steg bort från gemenskapen i kyrkan, i riktning mot en löst organiserad frikyrka.

Ifall alternativen genomförs medför de allvarliga konsekvenser både för individer, föreningar och kyrka. Förändringarna är så allvarliga att de skapar splittring.

Utredningen har redan fört med sig oro och många är rådvilla. Medlemmar i samma familj och släkt kan lätt hamna på olika sidor. Om någon träder ut ur kyrkan så mister denne de för bönhusfolket viktiga rättigheterna att till exempel bli fadder till barn som döps i EVL eller att inneha andliga tjänster i folkkyrkans församlingar.

Möjligheter framför hot; väckelserörelsens positiva bidrag i kyrkan:

Det är av största dignitet att bönhusföreningarnas medlemmar fortsatt också är medlemmar i EVL.

Med god vilja når man po- sitiva lösningar för samarbete kring olika verksamhetsformer. Inkludera hellre än exkludera.

Det vore ytterst viktigt att uppmana teologistuderande att prästviga sig och att uppmuntra ungdomar att söka sig till övriga andliga tjänster och befattningar inom kyrkan.

Det är förvånande att rapporten utgår från en lösning där man konstaterar att vissa samarbetsformer med EVL kan komma att upphöra, samtidigt som man är rädd för att misskrediteras av folkkyrkan.

Hela projektet kan tolkas så att man vill vänja medlemmarna vid kyrkliga förrättningar i bönehusen för att senare helt avstå från förrättningarna i kyrkans regi.

Rörelsens inomkyrkliga missionsarbete och samarbete äventyras i rapporten.

Folkkyrkans församlingar erbjuder en mångsidig och ekonomiskt subventionerad verksamhet för sina medlemmar. för barn, ungdomar och familjer samt diakonal hjälp. Bönehusen har knappast resurser för samma verksamheter.

Samverkan med det omgivande samhället undergrävs också ifall man lämnar folkkyrkan. Det kommer knappast att finnas förtroende för en sådan rörelse och dess verksamhet.

Min förhoppning är att bönhusföreningarna fortsätter sin inomkyrkliga verksamhet såsom tidigare, i bästa samarbete med den evangelisk-lutherska kyrkan

Skribenten än kyrkofullmäktig i Karleby samfällighet och stiftsfullmäktig i Borgå stift

Hans Snellman


STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52