För ett par veckor sedan publicerade den kyrkliga tidningen Kirkko & Kaupunki en kolumn av prästen och författaren Kari Kuula. Den handlade om köttproduktion, och väckte snabbt stor uppståndelse. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK:s ordförande Juha Marttila frågade sig om kolumnen kunde anses utgöra ärekränkning och uppvigling riktad mot en viss yrkesgrupp.
Ärkebiskop Tapio Luoma reagerade på kolumnen genom att skriva att det inte är kyrkans uppgift att få jordbrukare att känna sig skyldiga utan att stöda dem.
Kirkko & Kaupunkis chefredaktör Jaakko Heinimäki konstaterade att kolumnen var ”halvfärdig”, och den togs förra veckan bort från tidningens hemsida. Kuula har själv konstaterat att kolumnen drog all djurhållning över en kam, vilket var fel.
Kolumnens rubrik lyder: ”Att djur används i köttindustrin påminner om Satans gärningar – Jesus följare kan inte delta i missbehandling av djur.” I texten står det bland annat så här: ”Också den oskyldiga mjölken är en fruktansvärd produkt när man tänker närmare på det: kon konstbefruktas, kalven tas ifrån den och sedan mjölkas kon till utmattningens gräns.”
Kuula kallar kött- och mjölkproduktionen ”sataniskt grym” och menar att Jesus, som hjälpte lidande och svaga, med säkerhet skulle ingripa i köttindustrin. Han tänker sig också att om Jesus föddes i en produktionsanläggning för djur skulle han ändra på sina planer och ingripa i djurens lidande. ”Det är inte människorna som behöver en frälsare, utan djuren som lider i dessa koncentrationsläger.”
Läcka utanför bubblan
Mats Björklund, Kyrkpressens kolumnist, djuruppfödare och troende, läste kolumnen genast när den publicerades. Han håller som djuruppfödare till 100 procent med om att vi har ett oerhört stort ansvar för djuren, eftersom de är en del av Guds skapelse som vi är satta att ta hand om. Vissa av de sätt vi använder djuren på är varken ansvarsfullt eller hållbart.
– Men jag uppfattar att Kuula generaliserar orättvist och drar all användning av djur över en kam. I sin ursäkt anger han att han inte syftade på alla former av djurhållning utan endast de överstora, industriella anläggningarna, men faktum är att den ursprungliga kolumnen inte innehåller någon antydan om en sådan distinktion. Till exempel stämplas mjölk generellt som hemsk och vidrig, det nämns inte att det skulle finnas någon skillnad mellan olika sorters mjölkgårdar.
Han påpekar att jordbrukare inte är ovana med den här typen av texter – men att det är oväntat att de kommer från kyrkan.
– Delvis tror jag det här är ett utslag av sociala bubblor, det här är det sätt han och hans vänner resonerar och det är inget märkligt för dem. Det är först när texten ”läcker ut” och hamnar utanför bubblan man upptäcker att resonemanget blir lite väl hårt och generaliserande.
– Vi sitter förstås alla i våra egna bubblor. Och just för att vi gör det kan samtalsklimatet bli hårt.
"Så arbetar osunda rörelser"
Som troende känner han att Kuulas syn på djurhållning är starkt präglad av ett grönt, cityveganskt perspektiv. Gott så.
– Det som stör mig är att han tar Gud till stöd för sina personliga åsikter och dessutom gör detta specifikt i sin roll som präst och herde. ”Ingen Jesu lärjunge kan hålla på med sådant här”, ”det är ett Satans verk” och så vidare. Lite på samma sätt som vissa predikanter i vissa länder förklarar att ”är du en riktig kristen så röstar du på den här kandidaten”.
Han tycker det är anmärkningsvärt att den här aspekten inte noteras i chefredaktörens svar.
– Det är egentligen såhär de flesta osunda rörelser arbetar; man inleder med ”Så säger Herren” men det som sedan följer är i huvudsak talarens privata tankar. Att en teolog och präst använder samma modell i sin argumentation är olyckligt.
"Kolumnen var halvfärdig"
När Kyrkpressen ber Kirkko & Kaupunkis chefredaktör Jaakko Heinimäki berätta om varför tidningen fattade det ursprungliga publiceringsbeslutet svarar han att man inte förde någon bredare diskussionen om kolumnen på redaktionen innan den publicerades. Publiceringsbeslutet fattades av den redaktionssekreterare som var på jobb då den var aktuell.
– Jag läste den först när den publicerats och tyckte att den var halvfärdig, den skulle ha krävt mer redigering, säger Heinimäki.
Vad tycker du om Mats Björklunds kritik mot att Kuula använder Gud som stöd för att argumentera för sina privata tankar?
– Jag tycker att det är en typisk kommentar från någon som jobbar med djuruppfödning, svarar Heinimäki.
Tror du att Kirkko & Kaupunkis varumärke lidit av den här debatten?
– Nej, det tycker jag inte.
