Nattvard blev en knepig fråga

Nattvard.

Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte
nattvard alls.

21.1.2021 kl. 11:11

När coronarestriktionerna skärptes i december var det många nattvardsbord som inte längre stod dukade. Åbo svenska församling valde en annan linje. Där tog församlingspräst Emma Audas initiativ till att ordna tjugofem minuter långa mässor för maximalt åtta församlingsmedlemmar åt gången, med alla nödvändiga säkerhetsåtgärder.

– Man får förhandsanmäla sig eller bara dyka upp. Om det blir för många ordnar vi fler mässor. Jag är beredd att fira mässor från morgon till kväll om det behövs.

– Min uppgift som präst är att förvalta sakramenten, se till att min församling får Kristi kropp och blod. Om jag stänger nattvardsbordet ska jag faktiskt veta att inga andra möjligheter finns, säger Audas.

Hon tycker det är konstigt att det inte pratas mer om nattvarden.

– Det kan lätt bli en yrkesskada, att vi glömmer vad nattvarden betyder för människor. Jag tycker inte vi ska låta ängsligheten styra oss, utan vi måste låta människor ta risken i en liten grupp och med alla säkerhetsåtgärder.

Det var inget lättvindigt beslut.

– Vi funderade mycket i arbetslaget: Vad är ansvarsfullt? De som kommer har gett uttryck för att de är väldigt tacksamma.

Också i Jomala firar man nattvard varje söndag så långt restriktionerna tillåter.

– Det är värdefullt att man i församlingen upprätthåller ett regelbundet nattvardsfirande, även i dessa tider. Vi firar inte bara för vår egen del utan också som ett tecken på att Kristus delar vår materia och våra förutsättningar, säger kyrkoherde Stefan Äng.

I Johannes församling firar man nattvard i samband med söndagarnas högmässor, men bara med de personer som närvarar i den strömmade högmässan – präster, kantorer och textläsare.

– Vi stöder oss bland annat på de direktiv som biskopen gav inför skärtorsdagen om en så kallad andlig nattvard, där den som deltar på distans också får del av den, säger kyrkoherde Johan Westerlund.

Nytt försök i Pedersöre

I Pedersöre församling har man hittills firat mässa med de besökare – en handfull – som råkar befinna sig i kyrkan under mässan som strömmas. Söndagen den 24 januari hålls en kvällsmässa i Pedersöre kyrka där man försöker sig på ett nytt koncept med en mäss­liturgi med högst tio närvarande. När de fått ta emot nattvarden skickas besökarna hem och en ny grupp på högst tio får komma in, sätta sig i bänken, be en enskild biktbön, komma fram till altaret och få avlösning, nattvard, välsignelsen och i sin tur gå hem. Det här pågår mellan kl 18 och 20 och mässan avslutas med avslutningsliturgin.

– Utmaningen är dels hur vi praktiskt ska få det att löpa, dels hur vi ska begränsa folkmängden i kyrkan, Det kunde vara en kyrkvärds uppgift att vid behov reglera besökarantalet. Men jag tror inte det kommer så stora skaror, säger Hans Häggblom, kaplan i församlingen.

I Petrus församling i Helsingfors är det också möjligt för församlingsborna att delta i nattvarden i samband med församlingens högmässa – men högst sex personer åt gången.

– Ifall det visar sig att det finns ett väldigt stort intresse kan vi tänka oss att ordna flera enkla nattvardstillfällen efter högmässan, säger kyrkoherde Daniel Björk.

I Närpes församling har man under den senaste tiden inte firat nattvard utan enbart sänt gudstjänster via lokal-tv, men i slutet av januari bjuder församlingen in till en kort nattvardsmässa för högst tio deltagare med förhandsanmälan.

Enskild nattvard erbjuds

I en majoritet av församlingarna har man valt att inte alls öppna gudstjänsterna och därmed inte fira nattvard.

– Nattvarden är en gemenskapsmåltid. Eftersom antalet närvarande i gudstjänsterna är begränsat till högst tio medverkande skulle nattvardsbordet inte vara öppet för var och en som önskar delta, motiverar Grankulla svenska församlings kyrkoherde Ulrik Sandell.

– Vi väntar med glädje på att vi får öppna nattvardsbordet genast då det blir möjligt, och sedan dela den glädjen tillsammans.

– Genast då situationen det tillåter – till exempel då 20 personer får samlas till gudstjänst – så firar vi nog högmässor "som vanligt", förstås med avstånd och handhygien och så vidare, säger Tomi Tornberg som är kyrkoherde i Malax, Petalax och Bergö församlingar.

Många församlingar erbjuder möjlighet till enskild nattvard. Hur mycket församlingarna marknadsför möjligheten till enskild nattvard varierar. Till exempel uppmanar Grankulla svenska församling på sin hemsida den som önskar enskild nattvard att ta kontakt med församlingens präster. På andra håll har man valt att öppna kyrkorna under vissa tider.

– En präst finns då på plats och besökarna ges möjlighet till stillhet, bön, samtal och enskild nattvard, meddelar Karleby svenska församlings kyrkoherde Per Stenberg.

Text: KP-redaktionen


äktenskap. Börja förbereda för konkreta förändringar som gör det möjligt för prästerna att viga alla par som har rätt till vigsel enligt Finlands lag. Det vädjar Paulus församling i Helsingfors om till biskops- och kyrkomötet. 6.10.2016 kl. 15:59

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57

religionsfrihet. Barnets rätt att välja sin åskådning förverkligas först när barnet har getts tillfälle att bli medveten om livsåskådningar, säger Sylvia Tast. 6.10.2016 kl. 10:21

profilen. Livet går inte att kontrollera, ändå frågor ofta människor som blivit sjuka vad de hade kunnat göra annorlunda. – Min uppgift som kristen läkare är att försöka hjälpa människor att lära sig leva med det som hänt. 6.10.2016 kl. 08:36

Bok. Teorin att Jesus levde sina ungdomsår i Indien broderas ut i Taavi Kassilas bok om Jesus tysta år. 6.10.2016 kl. 09:50

Regnbågsmässa. Biskop Guy Erwin från den amerikanska lutherska kyrkan ELCA:s Los Angeles-stift kommer att besöka Helsingfors i oktober. 3.10.2016 kl. 13:59

teater. Det är en berättelse om människor som har förlorat sin moraliska kompass snarare än sitt hopp, skriver Erika Rönngård om Wasa Teaters Mor Kurage och hennes barn. 30.9.2016 kl. 15:23

äktenskap. Biskopen var överraskande tydlig när han talade till stiftets alla präster: Följ kyrkans ordning, vig inte samkönade par. 28.9.2016 kl. 14:33

kyrkoherdeval. Monica Heikel-Nyberg, kaplan i Johannes församling, har återtagit sin ansökan till kyrkoherdetjänsten i Petrus församling. 28.9.2016 kl. 14:01

Borgå stift. Rekrytering, stiftsgeografi och äktenskaplagen stod på agendan när alla Svenskfinlands präster samlades i Åbo denna vecka. 28.9.2016 kl. 09:27

asylpolitik. Prästerna i Borgå stift uttrycker sin oro över hur asylsökande och papperslösa bemöts av myndigheterna. 27.9.2016 kl. 14:20

religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07