Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julvisan blev älskad julpsalm

Julpsalm.

När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den.

21.12.2020 kl. 09:46

Att julvisan blev populär och finns i vår psalmbok kan vi också tacka Jean Sibelius för. När han fick ögonen på julvisan var hans liv långt från guld, glans och prakt. Han hade skulder upp över öronen, 100 000 mark i dåtida valuta, och ur hans dagbok framgår att humöret också var i botten.

Hösten 1909, över tio år efter Zacharias Topelius död 1898, skriver Sibelius i sin dagbok att han sänt iväg sin sång den 15 oktober. Sången publicerades vid julen samma år med svensk text i December. Jultidning för det svenska Finland och med finsk text i Sampo. Joululehti Suomen Kansalle. I psalmboken anges felaktigt att Sibelius skrev melodin redan 1895.

Topelius medverkade regelbundet i Publicistklubbens jultidning Jul-qvällen. Julvisan skrev han som ett beställningsverk för den. Enligt Topelius brevdiarium skickade han dikten till tidningens redaktör Seligmann i oktober 1887.

– Topelius skrev för olika tidningar och tidskrifter, han var ju redaktör en stor del av sitt liv. Han skrev ju också andra juldikter och berättelser, säger Birgitta Sarelin, docent i praktisk teologi vid Åbo Akademi.

På 1860-talet var Topelius med i den psalmbokskommitté som utarbetade 1868 års psalmboksförslag. Under det decenniet diskuterades att socknen skulle uppdelas i kommuner och församlingar, vilket också skedde. Den första kyrkolagen, Schaumans kyrkolag, kom 1869, och 1872 kom den profana skollagen då skolan skildes från kyrkan.

– Det här var Topelius mitt uppe i. Han var professor vid Helsingfors universitet medan han satt i psalmbokskommittén och blev senare rektor.

Julvisan ingår i Topelius diktsamling Ljung från 1889. I den diktsamlingen ingår också dikten Noli me tangere där han på några rader uttrycker sin saknad efter hustrun Emelie som ”slocknade bort i det eviga ljuset”, som han formulerade det i ett brev till dottern Aina 1885.

Sedan fick Jean Sibelius ögonen på julvisan.

– Den fick en ståtlig melodi och har en enkel text, som ändå inte är enkelt uppbyggd. Men texten har ett hemtema. Granen och barnen i ring är ju så typiskt Topelius. Han var en julälskare. Det finns bild av honom där han sitter vid granen på Björkudden, den sista julen han levde, och har hela sällskapet omkring sig.

Vad är då skillnaden mellan psalm och visa?

– Det är en linje dragen i vatten, i synnerhet nu. Psalmbegreppet har uppluckrats. Det finns inte mycket dogmatik i traditionell mening i julvisan. Men den som har en kristen referensram och kan sin bibel ser kopplingarna. Topelius var ju luthersk kristen och det profana han skrev byggde på hans kristna livsåskådning. Vi behöver bara gå till Boken om vårt land och Naturens bok så ser man den kopplingen.

Julvisan är formulerad som en bön, men vem man ber till är inte nämnt. Det är ändå uppenbart att bönen riktas till Gud. Jesus nämns inte utan bara Gud, Herren och Konungen. Uppenbart är också att det är Jesus som avses med Herren och Konungen.

Giv mig ej glans togs med i vårt svenska psalmbokstillägg 1928 och sedan dess har den varit med i psalmboken. Även om den hade en omtyckt finsk text redan 1909 tog det ända till 1986 innan den infördes i den finska psalmboken.

– Det var med mycket långa tänder. Biskop Paavo Kortekangas som var ordförande för den finska sektionen i psalmboksutskottet påpekade att det är en visa, ingen psalm. Till krånglet på den finska sidan bidrog också att man reviderat en insjungen text, säger Sarelin.

Varför togs visan in i psalmboken?

– Jag vet inte, men jag kan tänka mig att det beror på Sibelius melodi. Melodin gav texten sångens vingar. Den blev populär och texten fanns från början på både finska och svenska.

När vår psalmbok förnyades språkligt 1986 var det här en av de få psalmer där den gamla språkdräkten bevarades. Endast stavningen och interpunktionen moderniserades.

– Den är uppbyggd på ett sätt som gör att man inte kan röra den utan att göra våld på alltihopa.

Till det starkt melodiska i Topelius lyrik bidrar att han använder många anaforer, assonanser, allitterationer, rimflätningar och omkväden.

Därför reagerar Sarelin också emot att man idag ibland sjunger ”giv mej” i stället för ”giv mig”.

– Det är ett rysligt stilbrott för då mister man vokalrimmet som Topelius har tänkt och skrivit.

Ändå har det gjorts några försök att förnya sången. Den finska texten reviderades då den skulle med i psalmboken. Men de flesta sjunger ändå den gamla, insjungna finska texten.

Den svenska artisten Mikael Wiehe har skrivit en ny text till Sibelius melodi, Kom ge mig värme ge mig ljus. Wiehe verkar ha sökt inspiration i Topelius originaltext, men innehållsmässigt har han lämnat bort alla kopplingar till kristen tro. Med Wiehes text går sången också under namnet Sibelius julvisa.

Under åren 1897–1913 skrev Sibelius fem julsånger, av vilka fyra hade text av Topelius. Samlingen fick namnet Fem julsånger opus 1. Giv mig ej glans är den fjärde, men den tredje rent kronologiskt. De övriga är Nu står jul vid snöig port, Nu så kommer julen, Det mörknar ute och On hanget korkeat/Visst drivor höga med text av Wilkku Joukahainen.

I familjen Sibelius sjöng man de här fem sångerna varje jul. Janne överlät alltid ackompanjemanget av Giv mig ej glans till sin hustru Aino medan han själv ackompanjerade de fyra övriga.


Johan Sandberg



Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15