Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"

annorlunda jul.

– Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.

16.12.2020 kl. 11:00

– Under mitt långa liv har min utgångspunkt för julen blivit att julen är ett sinnestillstånd. Utgår man från det blir man av med många måsten på en gång, säger prästen och skribenten Hilkka Olkinuora.

Julen lutar sig tungt på traditionerna. Vi drömmer om att julen ska vara som den alltid har varit, men å andra sidan är det ofta upprätthållandet av traditionerna som skapar den ökända julstressen.

I år är det i stället många av oss som tycker att det känns svårt att inte få fira jul som vi brukar.

– Om coronaviruset som ställt till med så mycket problem kan hjälpa oss med något så är det just att klä av julen alla måsten. Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira.

"Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira."


Hilkka Olkinuora har
levt i olika bonusfamiljer i femtio år och säger att det fått henne att inse att talesättet ”Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina planer för honom” stämmer väldigt väl. I bonusfamiljer får man ofta flytta festerna fram och tillbaka i almanackan.

I hennes familj fick man ofta välja ut en dag som man kallade för julafton – ibland firade de så många som tre julaftnar.

Plan B kan bli ny tradition

Redan för många år sedan förde hon fram idén om att minska julstressen genom att varje familjemedlem får välja en tradition eller sak som är viktig under julen. Sedan satsar man på de utvalda julsakerna och nedprioriterar resten.

I år kan vi använda oss av samma princip för att sätta igång en diskussion om vilka jultraditioner som faktiskt är viktiga för oss, och varför vi längtar efter dem.

Idén om en julsak per person kom ursprungligen från Olkinuoras goda vän Kirsti Manninen. I Manninens familj hade till exempel det yngsta barnet önskat sig julgröt som sin julsak. Den övriga familjen svarade förvånat att de ju redan äter risgrynsgröt till jul. Jo, sade barnet, gröten finns – men alla har så bråttom bort från bordet.

– För barnet handlade julgröten om frid och gemenskap. Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt.

"Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt."


För många kommer
julen under coronaåret att bli en jul där vi måste avstå, och inte bara från den onödiga julstressen. Olkinuora tror inte att vi kan bli av med den sorgen enbart genom att tänka positivt.

– En attitydförändring till det positiva sker inte i ett huj. Man får sörja den jul som man upplever att går förlorad. Sörj färdigt det du sörjer, men sök sedan upp lösningar.

Julen efter ett år av inställda planer lyfter också fram Maria och Josef i ett annat ljus.

– De hade inga nätverk och de visste inget om tidtabellerna. Osäkerheten och ovissheten hör människolivet till, men tidigare har vi kanske inte behövt tänka på att julen också har den här sidan.

Det här året får vi kanske se hur de viktiga traditionerna får leva på ett annat sätt.

– Kom ihåg att årets plan B kan bli din nya tradition. Ett nytt slags jul är också ett bra tillfälle att fundera över hur det här året har förändrat mig. Jag är inte samma tomte som i fjol, alla har vi förändrats.

Fler har upplevt ensamheten i år

Innan pandemin slog klorna i Finland och världen brukade Hilkka Olkinuora besöka någon pensionärsgrupp åtminstone en gång i månaden. Ensamhet var det tema som grupperna oftast ville diskutera.

– Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig. Coronan har gjort ensamheten till en delad upplevelse, och vi får hoppas att vi är ödmjukare och klokare under kommande jular.

"Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig."


Hon uppmanar oss
att lyfta blicken och se oss omkring om vi inte trivs med vår ensamhet.

– Man kan ta på sig masken och lussa i hela trappuppgången eller ha en konsert på höghusgården. Med mask och distans kan vi ändå komma ut ur huset. Fast det inte går att ta din lussekatt och fika med grannfrun i år kanske man ändå kan hitta något att göra gemensamt. Om du ler bakom din mask kanske det kan bli början på en vänskap.

Erika Rönngård


SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53