Kan du skriva något om hur kristna turkar firar jul? Hurdana traditioner har de? Jag vet aldrig vad jag ska svara på den frågan. Vad är viktigt i DITT julfirande, och varför?
Handen på hjärtat, det mesta i vårt julfirande finns med för att vi tagit exempel av någon. Vi försöker upprätthålla samma traditioner som våra föräldrar, samtidigt som vi tar vi intryck av våra vuxna vänner. Vi påverkas av reklam för de nya trenderna kring juldekorationer, och så vidare.
Många vänner i Istanbul har varit kristna endast några år. Vem ska de ta exempel av? De får en del tips från amerikanska filmer. Det ska vara snö, och så ska barnen få presenter på morgonen. Vilken morgon, frågar de oss? Och vi skruvar på oss och säger att barnen i Finland får presenter på kvällen, inte på morgonen. Några vänner från Centralasien kommer ihåg att de ryska grannarna tog in sina plastgranar i början av december och lät dem stå kvar flera månader, så de gör likadant. Men hur fira jul om jag är den enda kristna i min familj?
För vännerna här är julens kristna budskap det centrala. Så vi samlas i kyrkan. Vi har nattvardsgudstjänst, och efteråt knytkalas med massor av mat. Inte griskött, inte kålrotslåda men annat, såsom vinlövsdolmar, iranska risrätter och fyllda auberginändor. Efter maten blir det julsånger och kanske dockteater. Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet. Där kan vi alla vara med, oberoende av familjesituation.
Vi har också en pakistansk vän här, en kristen gästarbetare. Hans familj är kvar i hemlandet och han känner sig extra ensam just vid julen. Han berättar med saknad hur man i hans kristna by besöker varandra, äter tillsammans och umgås hela julnatten. Han är så lycklig att ha hittat en ”församlingsfamilj” i Istanbul – även om vi enligt hans åsikt bryter upp från vårt julfirande alldeles för tidigt!
Tua Sandell bor i Istanbul sedan sex år tillbaka.
