Biskop Bo-Göran Åstrand, domkapitlets notarie Linus Stråhlman och stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark (med via videolänk).

Stiften och Kyrkostyrelsen på kollisionskurs gällande kyrkans fastighetsstrategi

fastighetsstrategi.

När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark.

26.11.2020 kl. 16:14

Det nya stiftsfullmäktige samlades till möte idag – på distans. Enligt kyrkolagen ska stiftsfullmäktige samlas fysiskt, men undantagsvis fick mötet skötas på distans, och som enda ärende på agendan fanns kyrkans nya fastighetsstrategi. Kyrkostyrelsen begärde inte ursprungligen utlåtanden från stiftsfullmäktige i de olika stiften, men efter att stiftsfullmäktige påpekat att de enligt kyrkolagen har rätt att bestämma om kyrkans ekonomi och förvaltning fick de komma med ett utlåtande.

– Vi anser att förslaget till fastighetsstrategi ska förkastas till alla delar, säger Anita Ismark.

Fastighetsstrategin ska behandlas av Kyrkostyrelsens plenum den 15 december. I Kyrkostyrelsens plenum sitter representanter från de olika stiften. Borgå stift representeras av Åsa A Westerlund och Monica Heikel-Nyberg. Heikel-Nyberg är också prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift.

Hur tungt väger ert utlåtande i Kyrkostyrelsens plenum?

– Jag tror att Kyrkostyrelsens plenum tar till sig vårt utlåtande och utlåtanden från andra stiftsfullmäktige. Vi är samfällt – i alla stift – överens om att fastighetsstrategin bör förkastas, säger Ismark.

Lars-Eric Henricson, domkapitlets lagfarne assessor, påpekar att fastighetsstrategin får hård kritik också från alla andra domkapitel.

– Vi har förlorat förtroendet för den konsult som Kyrkostyrelsen använt sig av, säger han.

Biskop Bo-Göran Åstrand säger att alla domkapitel inte är lika kritiska som domkapitlet i Borgå stift, som alltså anser att strategin ska förkastas.

– Men alla är kritiskt inställda.

Hur kommer det sig att stiften och Kyrkostyrelsen är på kollisionskurs? Varför gick det så här?

– Man kan säga att informationsgången om de enskilda stiftens situation borde ha varit betydligt bättre mellan Kyrkostyrelsen och stiften, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

– Här ser man hur det går när man från början inte slår sig ner kring samma bord och frågar vad alla parter anser och hur man ska gå vidare. Därför har vi nu en ganska spänningsfylld situationen mellan Kyrkostyrelsen och stiften. Vi har inte diskuterat tillsammans, utan fått en konsult på besök, säger Åstrand.

Domkapitlet och stiftsfullmäktige har en annan syn än Kyrkostyrelsen på det mesta som gäller Borgå stift. Kyrkostyrelsens fastighetsstrategi går kort sammanfattat ut på att domkapitlen i de olika stiften i framtiden ska arbeta i aktivitetsbaserade kontor – helst i hyrda utrymmen. Alltså rekommenderar kyrkostyrelsen att kyrkan ska göra sig av med domkapitlets hus från år 1759, och i stället hyra moderna kontorsutrymmen i Borgå.

– De löpande kostnaderna för domkapitelshuset är cirka tre euro per kvadratmeter per månad, vilket är väldigt billigt jämfört med hyresnivån i Borgå, som är cirka femton euro per kvadratmeter. Det betyder ju att kostnaderna skulle stiga med det femdubbla i sådana hyresutrymmen, säger Ismark.

Också vad gäller utgifterna för biskopsgården – som kyrkan hyr av Borgå stad – landar de på helt olika summor.

Dessutom ser de helt olika på domkapitelshusets kulturhistoriska värde. Kyrkostyrelsen anser inte att det är kyrkans uppgift att upprätthålla den kulturhistoriska helhet som bildas av domkyrkan, biskopsgården och domkapitelshuset. Stfitsfullmäktige och domkapitlet anser att fastighetsstrategin inte beaktar de kulturhistoriska värden som förslaget berör.

– Det är värt att notera att domkapitelshuset är det äldsta ämbetshuset i Finland som fortfarande är i ursprungligt bruk, säger Lars-Eric Henricson.

Domkapitelshuset är byggt år 1759. Enligt Kyrkostyrelsens plan skulle Borgå domkapitel senast år 2027 tvingas ge upp utrymmen och i stället hyra utrymmen annanstans.

Sofia Torvalds



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37