Titti Sundblom säger att hantverkande i första hand är en livsstil, inget man nödvändigtvis blir rik på.

För Titti Sundblom är bönen en ventil: "I bönen kan jag älta, i stället för att tjata ihjäl mina nära"

mariehamn.

Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament.

14.10.2020 kl. 00:00

I sitt jobb som guldsmed jobbar Titti Sundblom med guld, silver och andra ädla metaller.

– Jag jobbar uteslutande med smycken. Jag skissar och klipper, och bygger små lustiga modeller av det jag ska göra. Jag är inte bra på matematik så det räcker inte med ett mått för mig, jag måste testa hur det ser ut.

Materialen hon jobbar med kan vara i form av plåt, tråd eller plans, det vill säga en pinne.

– Sedan gäller det att fila till, bocka, såga, kupa eller valsa till materialet. Och så lödar man ihop de olika delarna. Sedan ska man ytbehandla, slipa, polera, fatta in stenar med mera.

Hon utbildade sig i Bergen och i Helsingfors, och sedan 1992 har hon ingått i olika kollektiv som samarbetat om arbetslokaler och hantverksbutiker, såsom Bagarstugan och nu senast SALT.

– Det här är en livsstil, man tjänar inte stora pengar, påpekar hon.

Affektionsvärdet viktigt

Om en kund beställer ett smycke i guld frågor hon alltid om det finns så kallat skrotguld som kan smältas ner och sedan bli något nytt.

– Det blir alltid billigare för kunden. Men framför allt tycker jag det är så speciellt att få göra om farmors eller mormors ring till något nytt till barnbarnen. Affektionsvärdet är stort om en kär anhörig burit smycket i femtio till sextio år. Min man och jag har våra vigselringar gjorda av släktguld.

Hon manar till enkelhet.

– Låt vigselringen vara enkel, då slits den inte lika lätt, det blir billigare reparationer och så är det mer hygieniskt.

Hon har alltid varit en bedjare

Under konfirmandtiden blev Titti Sundblom församlingsaktiv.

– Vi var ett stort kompisgäng som hängde ihop och hade jätteroligt. Vi åkte på Höstdagarna och Ungdomens kyrkodagar till exempel.

Hennes församlingsaktivitet har varierat beroende på livssituation och var hon bott, men numera sitter hon med i kyrkofullmäktige och kyrkorådet och är aktiv i gudstjänstgruppen.

– Tron har alltid varit grunden för mig, och jag har alltid bett morgonbön och aftonbön. Även om jag inte varit aktiv i församlingen så har jag varit en aktiv bedjare. På kvällarna är jag så trött så jag somnar mitt i bönen, men kanske den fortsätter på ett omedvetet plan, säger hon och skrattar.

Bönen är en ventil.

– I bönen kan jag älta, i stället för att tjata ihjäl mina nära.

Kristendomen är det som hon lägger upp sin värdegrund på.

– Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament.

Ulrika Hansson



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50