Det har skrivits otaliga böcker om den omåttligt produktiva och populära psalmförfattaren Anders Frostenson.

Psalmförfattaren Anders Frostenson var gemytlig, känslig, begåvad och bohemisk

Väståboland.

Anders Frostenson framstår som gemytlig, känslig, begåvad och lite bohemisk. Han skrev psalmer under promenader, ibland med en stav i snön för att inte glömma.

1.10.2020 kl. 09:56

Han är en gigant, omöjlig att undgå, säger Birgitta Sarelin om prästen och författaren Anders Frostenson.

Sarelin, som är pensionerad kyrkomusiker och docent i praktisk teologi, förbereder en psalmafton i Pargas där Frostensons psalmer står i centrum.

– Jag kommer att prata bland annat om psalmen ”Guds kärlek är som stranden”. Den finns i åtminstone tjugo länders psalmböcker. Den är så typisk för honom. Gräset är ständigt närvarande.

Att han ofta använde gräset som liknelse hänger ihop med att han hade 1,5 hektar gräs att slå om somrarna, vid prästgården i Lovö församling i Stockholms län, där han var kyrkoherde i över tjugo år.

Rune Pär Olofsson, Frostensons biograf, skriver att han ända sedan han träffade Frostenson för första gången fascinerades av hans ögon: ”stora, oförställda, oskyddade som ett barns ögon”, citerar Sarelin. Olofsson skrev att det kanske var Frostensons hemlighet, att han förblev ett nyfiket barn, och naiv i ordets bästa bemärkelse.

Birgitta Sarelin är docent i praktisk teologi. Foto: Privat

Arbetade på natten

Frostenson skrev och bearbetade över 600 psalmer under sitt liv. I vår psalmbok med tillägg finns 26 original och 11 översättningar, i psalmboken i Sverige hela 146 psalmer, därför kallas den också den frostenska psalmboken.

– Han arbetade ofta på natten, och inspirationen kom under promenader och tågresor. Psalmerna uppstod mitt i livet!

Det berättas att han under en promenad vid sjön när isen lagt sig kom på några viktiga versrader som han skrev ner i snön med sin stav. Han skyndande hem efter lappar att skriva på.

– Men när han kom tillbaka hade en bil övat halkkörning på det som stod i snön.

Han lär inte heller ha varit musikalisk i traditionell bemärkelse. Han sjöng inte, men rytm var hans specialitet.

"Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade."

– Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade.

Att hans psalmer blivit så populära tror Sarelin beror på att de inte är onödigt komplicerade.

– Det är vardagliga psalmer med ett enkelt språk men med ett stort teologiskt djup. Det är helt fascinerande tycker jag!

En känsla av utanförskap

Anders Frostenson föddes som bondson i Loshult i Skåne.

– Han skulle kostas på och gå i gymnasiet i Eslöv. Det här skapade en utanförkänsla gentemot hembygden och skolkamraterna. Han tappade sitt fotfäste. Han fick namn om sig att vara högfärdig, men drängen där hemma sa: nej, han är blyg.

Bland Sarelins favoriter finns nattvardspsalmerna 224 och 226. I den senare skriver han bland annat orden ”Låt ingen stanna utanför”.

– Det här med ”ingen utanför” kom till i tanken på Stockholms centralstation när han såg all världens folk som släpade på där.

– I psalm 226 tilltalas jag också av det saliga bytet: ”du tar vår skuld, din frid du ger”. Det är så väldigt enkelt sagt.


PSALMAFTON

  • Psalmaftonen ordnas lördag 10.10 i Pargas kyrka kl. 18.15 med Birgitta Sarelin som presentatör.
  • Deltagarna får sjunga och lära sig mer om Anders Frostensons psalmer.
Ulrika Hansson



SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26