Vad är Frukostklubben?
– Ralf Karlsson (Rafu), sedermera prost, kom till Åbo svenska församling i mitten på 1960-talet. Han ville från början nå en svår målgrupp: Medelålders män mitt uppe i arbetslivet som inte hade församlingsaktiviteter överst i kalendern. Så startade en lunchsamling.
– Vi ses varannan vecka, lyssnar till en inbjuden gäst, diskuterar och äter. Numera är den också öppen för kvinnor, och inte en ”herrklubb” som den ursprungliga tanken var, säger Tage Kurtén, pensionerad professor i teologisk etik med religionsfilosofi.
Kan ni ge några glimtar från höstens program?
– Bland höstens rubriker ser jag fram emot Christer Lindholm, som inleder under rubriken ”Världsekonomi i förändring”. Förutom bland annat handelskriget mellan USA och Kina är vi ju inne i ”corona-depressionen”.
– I slutet av terminen hör vi om ”Nya vindar på Hemmet”. Hur har man klarat coronatiden i ett stiftelseägt äldreboende? berättar Bengt Häggman, politices magister från Åbo Akademi. Han har bland annat jobbat inom stiftelsevärlden, och är numera pensionär.
Vad tror du att församlingar borde satsa på för att locka med män, både äldre och yngre, i verksamheten?
– Frukostklubbens idé var som sagt att samla litet yngre, medelålders personer. Men åldersstrukturen har glidit uppåt med åren. Utmaningen Rafu tog sig an är alltså fortfarande lika aktuell.
– Vår tanke är väl att kategorin medelålders människor kan ha ett intresse för att diskutera en lång rad frågor kring livet, andlighet, ekonomi, samhällspolitik, kyrka, i en enkel och otvungen form. Vi har därför försökt skapa ett mångsidigt program varje termin. En rubrik vi diskuterar kring i höst är: ”Kan man dansa teologi?” Den flätar till exempel samman världsligt och religiöst, säger Tage Kurtén.
Är det samspelta diskussioner ni för eller märker ni av åsiktsbubblor?
– Vi för i regel en livlig diskussion efter inledningen. Några större åsiktsskillnader har jag inte märkt. Att gå på djupet i teologiska tvistefrågor är inte vår grej. Vi undviker ändå inte sådana ämnen. Vårt sista möte i våras bar rubriken ”Kyrkan och äktenskapet”, säger Bengt Häggman.
På vilket sätt är det viktigt att diskutera de ämnen ni väljer att fokusera på: kyrka och samhälle, religion, vetenskap och kultur?
– Vår tid har ofta gjort en boskillnad mellan religiöst-kyrkliga frågor å ena sidan och rent sekulära frågor å den andra. Den uppdelningen vill vi komma ifrån.
– Bland annat har uppdelningen mellan sekulärt och religiöst lett till att många människor tycker att man kan lägga allt religiöst åt sidan. Det uppfattas som ett helt eget område i livet, som man därför kan välja bort. När gudstron förstås så att den berör allt vi möter ändrar den karaktär. Då blir det mera obekvämt, rent intellektuellt, att förklara att religiösa frågor inte spelar någon roll, säger Tage Kurtén.
Hur påverkar coronan era träffar?
– Inför hösten är vi fortfarande lite tveksamma. Som det ser ut nu startar vi den 16 september, med mera försiktighetsåtgärder med bland annat bordsplanering än tidigare. Vi anser det viktigt att på ett kontrollerat sätt försöka ge möjlighet åt oss alla att ses. Sedan måste var och en själv ta ställning till om hen tycker att det är tryggt att delta, avslutar Tage Kurtén.
Frukostklubben
- Frukostklubben ses varannan onsdag i Kårens studentrestaurang (Tavastgatan 22 i Åbo) kl. 12–13.
- En gäst inleder med ett föredrag, sedan äter man och diskuterar.
- Första träffen infaller den 16 september.
- Kyrka, kultur, teologi, ekonomi och samhälle diskuteras.
