Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.

Efter 27 år i skolvärlden bytte Kristina Örn klassrummet mot församlingen – nu är hon ny diakon i Solf

diakon.

Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf.

19.8.2020 kl. 09:19

Jag får tala med Kristina Örn medan hon har en stunds fritid under Solfs församlings konfirmandläger på Klippan. Att jobba med unga är inget nytt för församlingens nyaste ansikte. Innan hon utbildade sig till diakon hade hon jobbat 27 år som klasslärare.

– De sista åren som lärare började jag känna att det inte längre var samma yrke som jag utbildade mig till för trettio år sedan. Jag ville hinna göra något annat, se något annat än skolvärlden, innan jag går i pension.

Tanken gick till närvårdare, men vårdyrket kändes ändå inte riktigt som något som skulle passa henne. I stället hittade hon en öppen kurs vid Novia som hette Diakoni och äldreomsorg – äldreomsorg var något hon jobbat med under studietiden. Och när utbildarna gjorde reklam för diakonutbildningen klickade det.

– Det där är min grej, det där ska jag göra.

Efter två år med tjänstledigt och studier var det dags att göra ett val: tillbaka till skolan eller in i det nya. Det blev inte ett särskilt svårt val.

– Det är en helt ny åldersgrupp, att jobba med äldre människor i hög grad. Som motvikt till mitt förra yrke trivs jag jättebra med det.

– Människomötena är det allra mest berikande med det här jobbet. Det märktes klart och tydligt under våren när vi inte fick göra hembesök och gå till folk att det viktigaste har saknats.

Församlingens vardag påminner också en del om skolan: det är terminsstart på hösten, jul kommer som ett avbrott i rutinerna, efter vårterminen kommer den lugnare sommaren.

– Arbetsgången är lite samma. Det ska vara verksamhetsplaner och årsberättelser.

Hon förbereder andakter, planerar program, står framför grupper med människor och leder samlingar.

– Det är ganska mycket som påminner om läraryrket och som jag har hjälp av att jag varit lärare.

Saker man kanske inte tänker på att en diakon gör om dagarna: Dokumentation och statistikföring tar en hel del tid. Att få tag på människor – såsom de äldre som församlingen uppvaktar – kan bli ett litet detektivarbete. Olika samlingar kräver planering och kanske någon intressant människa som kan ställa upp som gäst eller föreläsare.

Diakonimottagningen, dit människor får komma med gnagande tankar och praktiska bekymmer, är också en del av arbetet som inte syns så mycket utåt.

Romantisk syn på missionen

Även innan hon blev diakon har Kristina Örn varit aktivt med i församlingens verksamhet – som förtroendevald, söndagsskollärare, körsångare och som gudstjänstbesökare. Hon tycker att söndagens gudstjänst är viktig, kärnan i församlingslivet.

Det skulle vara roligt om flera församlingsmedlemmar deltog i den!

När tanken på att byta yrkesbana föddes funderade hon också på hur det skulle vara att åka iväg någonstans som missionär eller volontär.

– Men min man var inte så intresserad av det, ler hon.

Men redan under andra året som diakon fick hon resa till Kenya med Kyrkans Utlandshjälp – i samband med insamlingen Gemensamt Ansvar – något hon är tacksam för och rekommenderar till alla som får möjligheten.

– Det var verkligen intressant. Där såg jag också att man kanske har en ganska romantisk syn på det där att fara utomlands och jobba, men det är ju nog ganska strävsamt.

Alla på resan blev ganska sjuka och fick se att vardagen på missionsfältet inte är så glamorös.

– Jag märkte att jag hellre jobbar för missionen hemifrån.

De tre senaste åren har Kristina Örn jobbat i Närpes församling – men församlingen i Solf är en ny bekantskap, trots att hon växt upp runt knuten i Vasa.

– Nu på skriftskollägret har jag fått lära känna lite ungdomar och vid Lovisas missionsstuga har jag fått kontakt med lite församlingsmedlemmar som är aktiva där, likaså vid mathjälpen. I sakta mak får jag lära känna folk.

Kristina Örn

  • Ny diakon i Solfs församling, tidigare klasslärare.
  • Växte upp i Vasa, bor i Närpes.
  • Har en man som också är lärare, tre vuxna barn och två barnbarn.
  • Fritid betyder hundpromenader, umgänge med barnbarnen, handarbete och läsning.
Emelie Wikblad



Samhälle. I lagstiftningsfrågor med klara värdedimensioner kunde kyrkan vara mycket aktivare än i dag. Det gäller till exempel lagstiftning som gäller äktenskapet, familjen, att hålla livet heligt. Det säger Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen, som i samma andetag understryker att beslutsfattarna verkligen lyssnar till vad kyrkan säger. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Hon längtade så mycket efter att bli sedd och uppmuntrad. Av en alldeles speciell person. Av honom som funnits vid hennes sida i snart 20 år. 6.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Ibland måste man bara våga kasta loss och fatta ett beslut, säger Sheila Liljeberg-Elgert. 6.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan kunde vara en moralisk aktör av rang, men av rädsla för att stöta sig med någon tiger den för det mesta. Och då den säger något är det ofta av samma orsak så vagt och svagt att det i allmänhet varken gör till eller från. 2.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan och församlingarna formar det politiska beslutsfattandet mera än många inser. Det menar samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen? 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. BOK Näen Jumalan toisin. Kristinuskon feministisiä tulkintoja. Red: Pauliina Kainulainen och Aulikki Mäkinen. Kirjapaja 2006. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Sammanlagt 2 400 skriftskolor förmedlar årligen kristendomens grunder till 51 400 ungdomar i åldersklassen 15 år. Det som lärs ut borde stämma överens med det som kyrkan lär. Men den stora frihet som finns att forma undervisningen skapar ibland problem. 2.2.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. ”Kan du höra mig? Kan du höra mig? Kom!” Hur många gånger har den ramsan i sina dar malat på i bakgrunden i vårt hushåll? Tidigt  och sent, min själ. 2.2.2007 kl. 00:00

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Finska Missionssällskapet hjälper de drabbade i Nepal. Missionärerna är oskadda, bland dem finlandssvenska Westerlings som råkar befinna sig i Finland. 26.4.2015 kl. 13:36

En maktkamp har lett till att Evangeliföreningens missionärer i Kenya har evakuerats från missionsstationen Atemo. 23.4.2015 kl. 07:31