Estrid Hjorth skulle ha velat krama om alla människor som samlades i kyrkan.

Roligt att se alla ansikten i kyrkan igen

kvevlax.

– När jag gick uppför kyrkgången tänkte jag: tack gode Gud för att det åter får öppnas kyrkdörrar och folk får samlas.

17.6.2020 kl. 08:33

Estrid Hjorth var en av dem som satt i bänkraderna när Kvevlax kyrka öppnades för gudstjänst igen.

– Det var så roligt! Som kyrkoherden sa: inte betyder det ju att kyrkan på något sätt varit overksam under den här tiden – men nog var det roligt att se ansikten i kyrkan!

Känslan tror hon delades av alla närvarande vid kvällsmässan den första söndagen i juni.

– Man skulle ha velat krama om alla människor. Att folk kommer till Herrens hus, att folk samlas – det är ju det som är församlingen.

Församlingen har varit en viktig del av Estrid Hjorths liv sedan hon var barn.

– Från det att jag var liten flicka och följde med mina storasyskon till söndagsskolan, säger hon.

Hon växte upp i Petsmo, i en stor familj med nio barn, och med en mamma som satt i rullstol.

– De andra minns mamma som frisk också, men inte jag och min lillebror.

Estrid Hjorth utbildade sig till sjuksköterska och upprätthöll kontakten till församlingen också under studietiden.

– Som ung var jag juniorledare och många år hade jag söndagsskola.

Sången har också alltid haft en viktig roll i hennes liv. Hon sjunger i pensionärskören, kyrkokören, och är ibland solosångare i gudstjänsten.

– Nu sedan jag blev vuxen har det varit kyrkokören som legat riktigt nära hjärtat.

I många år har Estrid Hjorth även haft förtroendeuppdraget att sköta om kyrkotextilierna, till exempel dukarna på altaret. När någon oförsiktigt blåst ut stearinljusen eller vissnade blomblad färgat av sig vet hon vad som behövs för att få det snyggt och rent igen.

– Jag brukar få sätta i ganska mycket tvättmedel och ibland riktigt koka dem för att få bort fläckarna, i synnerhet om det varit liljor.

När hon besöker en annan kyrka brukar blicken dras till altardukarna.

– Ibland konstaterar jag: de här har inte blivit tvättade på ett par år.


Tomt utan kören och barnbarnen

Under våren har Estrid Hjorth tittat på gudstjänsterna och andakterna som sänts. Hon förstår att det inte känts lika meningsfullt för präst och kantor att hålla gudstjänst utan några ansikten framför sig i bänkarna – samtidigt som de strömmade gudstjänsternas popularitet varit uppmuntrande.

– Men inte är det samma sak som att sitta i kyrkan och vara med. På påsken tände jag ljus och sjöng med i påskpsalmerna för att få påskstämning. Men på påskmorgonen saknade jag vår vackra altartavla som föreställer uppståndelsen otroligt mycket.

Lite fler människor än en vanlig söndag uppfattade hon att den första öppna gudstjänsten samlade. Förutom oron för viruset tror hon att det stormiga vädret kan ha fått en del att stanna hemma.

– Som en sa: Jag tycker att kan man gå till affären och handla, så kan man nog gå till kyrkan också.

Körsången håller ännu paus, enligt rekommendationerna. Kyrkokören planerar kunna öva igen i augusti, för att sjunga på konfirmationen.

– Kyrkokören är nog något jag har saknat väldigt mycket.

Det har också känts tomt utan det regelbundna umgänget med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

– De har varit så ivriga och ringt: Fammo kan vi ha plättkalas nu?

Hon tänker också på dem som är ensamma, som kanske inte har barn och barnbarn att ringa till. Hon tror att vanan att komma ihåg varandra och hålla kontakten på distans är något att ta med sig i fortsättningen också.

– Det är viktigt att församlingen och vi vanliga församlingsmedlemmar kommer ihåg dem som inte orkar, dem som inte kan komma.

Sysslolös har Estrid Hjorth inte varit under den här våren. Hon har trivts med att kunna ägna mycket tid åt handarbete.

– Jag stickar mycket sockor för kalla fötter, till en ny vinter. Det är många som vill ha och behöver dem.

Emelie Wikblad



Mest läst

    FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

    DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

    riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

    ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

    kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

    ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

    ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

    delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

    ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

    Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

    LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

    OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

    musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

    pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

    OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

    SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

    NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

    NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

    KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

    podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

    Mest läst