Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård



kollekt. Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. 7.3.2023 kl. 18:59

petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28