Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.

"Ungdomarna kommer att minnas den här sommaren"

anvisningar.

Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna.

8.5.2020 kl. 14:53

Nu har biskoparna kommit med mer detaljerade anvisningar om hur församlingarna ska tänka när de ordnar sommarens läger.

– Det första man kan konstatera är att det är ett helt nytt läge för oss allihop. Vi har levt i ett undantag, och nu ska vi göra en exit-plan, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Han påpekar att församlingarna senare kommer att få ytterligare anvisningar från både regeringen och regionförvaltningsverket om lägerverksamheten, dessutom ska de vara i kontakt med de lokala hälsovårdsmyndigheterna.

– Mitt råd är att det lönar sig att ta tid på sig. De här veckorna i maj gäller det att hitta en mix som sitter i den egna församlingen. Man kommer att tvingas göra lokala lösningar, och det är helt okej, säger biskopen.

Vad tror du kommer att vara den största utmaningen?

– Säkerhetsavståndet! säger biskopen med erfarenhetens röst.

– Jag ser för min inre syn framför mig hur konfirmanderna, som varit ifrån andra jämnåriga en stor del av våren kommer, till ett läger där de äntligen får umgås. Kommer de att komma ihåg att hålla lite avstånd till varandra?

En annan utmaning är att anvisningarna slår fast att om det finns flera grupper på samma lägerområde ska de hållas åtskilda. Det kan hända att församlingarna måste anställa extra undervisningshjälp.

– Sedan är det måltiderna och rummen. Hur många kan man ha i ett rum, hur avgränsar man lägerområdet, så att konfirmanderna inte springer från hus till hus? Logistiken blir en utmaning som kräver mycket arbete.

Samtidigt påpekar biskopen att lägren faktiskt är viktiga.

– Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. De har suttit hemma med distansundervisning, kanske med stressade föräldrar som haft mycket distansjobb, föräldrar som hotats av permittering eller blivit uppsagda. Det är ingen enkel mix för vilken familj som helst. Om församlingarna kan göra en insats för dem är det guld värt.

Den här sommarens läger kommer alltså att innebära mycket extrajobb för församlingarna, många kontakter till myndigheter och en hel del funderande på hur olika problem ska lösas. Men det finns andra lokala aktörer att diskutera med. Det är också viktigt att i tid överlägga med lägergårdens personal.

– Jag tror att det för alla gäller att hålla humöret uppe. Även om det blir en märklig sommar kommer konfirmanderna att komma ihåg den och berätta om den för barn och barnbarn nästan med något vått i ögonvrån: Vet du, den sommaren var det så att vi knappt fick röra vid varandra, vi delades in i små grupper …

– Också det här kan bli ett gott minne bara vi får allt att falla på plats. Sommaren är inte förstörd, den kan ändå bli något fint.

Saxat ur anvisningarna:

Samlande verksamhet innebär alltid en risk att coronviruset sprids. Säkerhetsriskerna ska kartläggas omsorgsfullt och lösas lokalt, eftersom omständigheterna varierar mellan församlingarna.

För varje läger görs ett skilt säkerhetsdokument. Med tanke på lägren rekommenderar Kyrkostyrelsen att församlingen kontaktar de lokala hälsovårdsmyndigheterna och går igenom lägersäkerheten tillsammans med dem. Stiften sköter kontakten till regionförvaltningsverken.

För barn, unga och familjer som hör till riskgruppen är det viktigt att erbjuda stöd och olika alternativ där man minimerar samlingar och möten ansikte mot ansikte.

Församlingarna överväger själva med hänsyn till lokala förhållanden hur de ordnar skriftskolans lägerperiod under sommaren 2020. Konfirmandläger kan genomföras om de ordnas på ett sådant sätt att konfirmandgruppen inte kommer i kontakt med utomstående personer. Man strävar också efter att personalen ska vara densamma under hela lägertiden.

Ifall flera konfirmand- eller andra grupper vistas samtidigt på en lägergård, ska programmet ordnas så att grupperna kan fungera skilt från varandra vid alla tillfällen. Man bör organisera användningen av matsal, undervisningsutrymmen och sanitetsutrymmen så att endast en grupp åt gången vistas där. I mån av möjlighet ordnas måltiderna skilt för varje lägergrupp antingen i egna utrymmen eller utomhus.

I logementen är det skäl att fästa uppmärksamhet vid allmänna hygienanvisningar och god städning under lägrens gång och innan en ny grupp anländer till lägergården. I synnerhet när grupper byts är det nödvändigt att anlita professionell städning. Inkvarteringsförhållandena varierar stort mellan lägergårdarna. Därför ska specifika anvisningar göras upp lokalt.

Eftersom det finns restriktioner för hur många som får samlas är det inte möjligt att ordna en besöksdag. Vi rekommenderar att även enskilda besök ska undvikas. Nödvändiga enskilda besök ska ske i avgränsade utrymmen utan kontakt till andra lägerdeltagare.
När det gäller ungdomar som hör till riskgrupper kan föräldrar vara i kontakt med den lokala hälsovården, som kartlägger smittorisken i verksamheten och ger råd när beslut om deltagandet ska fattas.

Ifall den unga inte kan delta i konfirmandundervisningens lägerperiod, ska det ordnas möjlighet för hen att delta i skriftskolan på annat sätt. Här kan till exempel en dagskriftskola komma i fråga. Även distansundervisning kan användas som stöd i skriftskolan.

Det är för tillfället inte möjligt att ordna en vanlig konfirmationsmässa på grund av de mötesrestriktioner som statsrådet har infört. Ifall konfirmationen inte kan flyttas till hösten ordnas konfirmationsmässan endast inom gruppen. Då rekommenderas det att mässan strömmas. Som alternativ kan gruppen konfirmeras i mindre grupper och då kan även anhöriga delta i konfirmationen.



Sofia Torvalds



BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47