Ett dött frö får liv igen

Kolumn.

Anette Engsbo skriver om torkade frön som blir grönt gräs och saker som måste gå sönder för att nya ska kunna växa.

7.4.2020 kl. 09:04

I vår söndagsskola hänger det en påskkalender på väggen. Tjugo cirklar i olika färger. En grön, åtta lila, en svart, nio vita och en röd. En cirkel för varje helgdag i kyrkan, från fastlagen till pingst. Tillsammans med Väinö och Liisa, huvudfigurerna i vår lärobok, väntar vi med spänning på påsken.

Tillsammans med barnen har vi också skapat en påskträdgård på en stor bricka. Träd, blommor, en stor kulle av sand, en ringlande väg fram till kullen och en nysådd gräsmatta. I den trädgården kommer det att hända mycket spännande under påsken, både något tråkigt och hemskt men också något underbart och mycket fint. Vi vattnar, väntar och ser fram emot att få följa Jesus under påsken.

När vi sådde gräsfrön i trädgården så konstaterade barnen att fröna såg ganska torra och döda ut. ”Hur ska det här torkade fröet kunna börja växa och bli till grönt gräs?” Vi läste i boken och konstaterade att ibland måste något dö före det ska kunna växa igen, precis som torkade frön gör.

Så är det i livet för oss människor också. Ibland ”kraschar” livet, allt går i spillror och vi hittar oss söndriga på botten av oss själva. Kriser kan kännas övermäktiga och man funderar hur man ska kunna återhämta sig och någonsin bli hel igen.

Är det inte som med de torkade fröna och som med Jesus på påsken, att ibland måste något i oss dö för att det nya ska kunna växa fram? Det där gamla i oss måste ibland gå sönder för att det nya ska kunna växa och ta vid. Det nya i oss är oftast det vi från början var tänkta att bli, Guds ursprungliga plan med oss, men som vi av olika anledningar har glömt bort under färden.

Vi borde kanske börja se på våra motgångar med nya ögon. Se kriserna och problemen som en möjlighet att växa som människa och komma närmare Gud. Vi borde inte vara så rädda för att gå sönder utan känna tryggheten i Guds famn och lita på att Han har en plan med våra liv. Precis som med det torkade fröet som får växa till grönskande gräs i vår fina och spännande påskträdgård.


Anette Engsbo är tf. ungdomsledare i Malax församling.

Emelie Wikblad



PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56