Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Mira Strandberg. Vad är Lucia utan sina ljus? 10.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Ungdomar i burar mitt i stan en lördag under julhandeln. Kyrkans Utlandshjälps ungdomsnätverk Changemaker protesterar mot den inhumana behandlingen av asylsökande i EU:s medlemsländer. 10.12.2007 kl. 00:00

Världen. In en stor intervju med BBC berättar Tony Blair att hans kristna tro var oerhört viktig under hans tid som premiärminister, men att han höll tyst om den för att inte uppfattas som galen. 9.12.2007 kl. 00:00

Världen. Några företagare vill bygga världens största Kristusstaty i Bad Reichenhall i Bayern. 8.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är babymässa i Johanneskyrkan i Helsingfors, och alla ”normala” gudstjänstkoncept har flugit ut genom korfönstret. Här är det sinnesupplevelser som gäller, för målgruppen är riktigt små barn som inte orkar sitta stilla. 7.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Att hitta en naturlig plats för kyrkliga frågor i undervisningsministeriet har enligt äldre regeringssekreterare Joni Hiitola inte varit lätt. Nu överförs de i alla fall från förvaltningsavdelningen till avdelningen för kultur, idrott och ungdomspolitik. 7.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Levi Backholm i Sundom är jämngammal med vår självständighet. 6.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Självständighetsdagens traditionella fackeltåg arrangeras av huvudstadsregionens studentkårer och samlar upp till 4000 personer. 6.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. En ekumenisk 90-årsjubileumsgudstjänst för Finlands självständighet firas i Helsingfors domkyrka i dag klockan 12. 6.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Fokus i Jakobstad och Crosspoint i Karleby är möten/gudstjänster där många lekmän axlat ansvar. 5.12.2007 kl. 00:00

Världen. Även om takten minskat något fortsatte nedgången i Svenska kyrkans medlemsantal år 2007. 5.12.2007 kl. 00:00

Människa. Medan många i åldern 20+ bara börjat fundera på vad de vill göra av sina liv har Andreas Forsbäck från Ekenäs kommit längre på vägen. Som 24-åring är han församlingspastor i ortens metodistkyrka, studerar teologi och har hunnit ge ut en bok. 5.12.2007 kl. 00:00

Människa. Hos Rosendals i Pojo inleds julfirandet på lillajul. Pepparkakor, pyssel och julklappar är självklarheter i en familj med fyra små barn. 4.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Filmen The Golden Compass som har världspremiär den femte december har väckt upprörda känslor hos en del kristna. Framför allt vissa grupper inom den katolska kyrkan menar att filmen talar för ateism och svartmålar kyrkan och att den mera oskyldiga filmen kan fungera som inkörsport till de öppet ateistiska böckerna. 4.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Tom Tiainen gav sig ut på lång pilgrimsvandring. Om sin vandring har han skrivit boken På god väg - en pilgrimsvandring genom Frankrike och Spanien. 4.12.2007 kl. 00:00

I dag kom beskedet hur nedskärningarna vid Åbo Akademin drabbar teologin som ämne. 4.5.2016 kl. 14:44

Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

våga fråga. VÅGA FRÅGA: Jag är orolig för mitt barn. Hen ska gå i skriftskola i sommar men har nästan inga vänner. 3.5.2016 kl. 15:13

Det har alltid funnits kristna som brytt sig om djuren. Under de senaste tjugo åren har deras tänkande också blivit till mera strukturerad teologi: djurrättsteologi. 3.5.2016 kl. 13:16

I dag bor Zlatan Ibrahimovic där, men en gång var det en plats där pigorna och arbetarna på Östermalm samlades för bön. 29.4.2016 kl. 16:00