Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

Världen. Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair vill att religion ska ges en central roll när världsproblemen tacklas. 7.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet firar sin missionsfest tillsammans med Pernå svenska församling i juni. 6.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att stora händelser i livet oftast är orsak till att finländare skriver in sig i kyrkan.  5.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Helsingfors kyrkliga samfällighets reklamkampanj Tro, hopp & kärlek har belönats med flera pris i Vuoden huiput 2007, den viktigaste tävlingen inom marknadsföring och grafisk design i landet. 4.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets fadderverksamhet, som hjälper barn på olika håll i världen, har fått sin tretusende fadder. Nu inleder FMS ett pilotprojekt med faddrar för åldringar. 4.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. est 4.4.2008 kl. 00:00

Världen. Tack vare Svenska kyrkans långsiktiga samarbete med Svenska Fotbollförbundet kommer alla deltagare i sommarens fotbollsskolor att spela med fotbollar som är certifierade av Rättvisemärkt. Det gäller 60 000 skollediga barn och ledare som under en sommarlovsvecka förkovrar sig i fotboll. 4.4.2008 kl. 00:00

(suomeksi) Varför annonsera? Kyrkpressen.fi:s läsare laddar sidorna över 200 000 gånger varje månad. De första 18 månaderna sedan lanseringen i mars 2007 besökte ca 140 000 olika personer kyrkpressen.fi. Vi har drygt 4000 unika besökare per vecka och 14000 unika per månad. I medeltal stannar besökarna drygt 7 minuter och besöker 6 sidor. Läsarlojaliteten är mycket hög även den, över 70% är återkommande läsare. Lite statistik från de första 18 månaderna: 140 000 unika besökare 3 miljoner sidladdningar (alla robotar och webspiders borträknade!) Trafiken växer hela tiden. 2007 var ett strålande första år, men t.o.m. den lugnaste månaden 2008 (juli) toppar den livligaste år 2007. Medeltid på sajten 7 minuter Färska nyheter varje dag > 12 000 personliga blogginlägg och 30 000 (livliga) kommentarer Spridningen är hela Svenskfinland (se karta från september 2008) Vi strävar till att hitta en bra balans mellan att din annons får god synlighet och att läsarna trivs. Om du har en intressant produkt, en lockande annons och en bra landningsupplevelse, har du goda chanser att hitta kunder här! Annonsalternativ & priser Annonsvisningarnas pris räknas per 1000 visningar, CPM (Cost per thousand). Minimiantal visningar är 50000 visningar, dvs. ca en vecka på plats B. På platserna A och C turas din annons möjligen med andra annonser och beroende på annonsernas antal i varje position syns din annons motsvarande längre. Antalet visningar är alltså konstant, men tiden kan variera. Här ser du våra annonsplaceringar. Det finns tre alternativ, A (upptill), B (i rännan), C (under artiklar). B finns även som en halverad version (B2).     Annons- modell CPM (pris/1000) 50 000 visningar 100 000 visningar 200 000 visningar A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-annonser med video och/eller ljud +20%. Filstorlekar och format Annonserna skall lämnas in färdig i antingen JPG, GIF eller Flash format. Filstorleken skall vara så liten som möjligt (se tips nedan). Modell Max storlek A 35 KB B 20 KB C 25 KB Flash-annonser högst 18fps (frames per second) maxlängd är 30 sekunder, sen måste animationen ta slut ljud får bara höras då muspekaren förs ovanpå annonsen Tips för att göra webbannonser De vanligaste formaten är JPG och GIF. Ofta är GIF ett lämpligare format, som också ger mindre filer. GIFar kan ha max 256 färger och det räcker för det mesta. För att få skarpa texter är GIF oftast bäst. Ifall bilden innehåller färgtoningar (gradienter) eller foto med mycket detaljer kan GIF var otillräckligt. Då kan du prova med JPG-formatet. JPG kan packas i olika grader. Ca 65% kvalitet torde räcka bra, utan att bilden lider för mycket. Använd tex. funktionen "Save for web" i Photoshop och pröva med olika format och packningar tills du är nöjd med kvaliteten (Photoshop visar en förhandsvisning av hur annonsen kommer att bli) och storleken är inom ramarna för vad KP tar emot. En annons där något rör på sig upptäcker man betydligt bättre. Det är lätt hänt att annonsen blir orolig eller får för stor filstorlek, så det kräver extra mycket skicklighet. Den enklaste formen av animationer gör man med sk. animerade GIFar. Ett annat sätt är att använda Flash. Behöver du hjälp med att tillverka annonser kan du vända dig till en kunnig webbyrå. Vet du inte var du skall börja kan vår försäljning hjälpa dig hitta en. Observera också att det är viktigt att den sida din annons länkar till (landningssidan) är tillräckligt intressant för att kunden skall stanna där och läsa vidare eller kontakta dig. Tips för att göra Flash-annonser (finska) Branschinfo på IAB Finland (finska) Inlämning & utvärdering Lämna gärna in annonsen 3 dagar innan kampanjen skall börja, så kan vi garantera att hinner ut i tid. Skicka annonsen per epost till annons@kyrkpressen.fi Kom ihåg att skriva följande: Kontaktperson + telefon Faktureringsadress Vilken annonsplats du önskar Vilket visningspaket du vill ha (hur många visningar) När annonsen skall börja visas (startdatum) Landningssidan, dvs. till vilken webbaddress (URL) annonsen skall leda om man klickar på den Då kampanjen är över kan annonsavdelningen informera om hur många som klickat på din annons. Tveka inte utan ta kontakt Vänd dig till annonsförsäljarna Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 eller Jonny Åstrand (06) 347 0608. I tekniska frågor skriv till webred@kyrkpressen.fi 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Klockringning. Berghälls kyrka var först med klockringning varje dag för offren i Aleppo. Nu hakar fler församlingar på. 13.10.2016 kl. 11:02

Specialmässa. "Tänk dig Beatles LP skiva som hakat upp sig samtidigt som du hör tvättmaskinen slå på centrifugen." 12.10.2016 kl. 10:07

Äktenskap. Vilken betydelse har ett församlingsråds vädjan för den kyrkliga beslutsgången? Inte nödvändigtvis försumbar, säger kyrkomötesombudet Åsa A Westerlund. 10.10.2016 kl. 16:29

kommentar. "Mellan raderna fångar de det vackra i det småskaliga, det fina i att komma från en liten ort och inte bara vara tillfreds med det utan också stolt." Det här är ett lov till KAJ. 7.10.2016 kl. 12:45

äktenskap. – Jag känner en stor sorg över att de samkönade äktenskapen inte blir behandlade likvärdigt, men det är orimligt att vi präster ska bryta det löfte vi gett, säger Helene Liljeström. 6.10.2016 kl. 16:24