Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Radannonser Skicka in radannonser per epost, till annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress! Radannonser kostar 4,50 €/rad inkl. moms. Skriv t.ex. så här: Annonstext: Vill hyra ut min bostad... Faktureringsadress: Namn + adress + telefon Före eller efter nämnda rader kan du skriva ev. kommentarer. Familjeannonser Familjeannonserna kostar bara 1 €/mm, inkl. moms. Kyrkpressen utkommer varje vecka och når majoriteten av de finlandssvenska hushållen, ca 110 000 hem. Det finns inget bättre sätt att nå hela Svenskfinland med dina familjenyheter! Skicka in familjeannonser per epost, annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress!  Församlingsannonser Kontakta Marianne Tanttinen, tfn (09) 612 615 50 för närmare info. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Adminnews. Kyrkpressen.fi omlanserades 3.4.2008 med en ny fräsch form. Här är en kort genomgång av de viktigaste förändringarna. 3.4.2008 kl. 00:00

Mira Strandberg. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Att en väckelse bryter med kyrkan och bildar en egen kyrka är något nytt i Finland. Det konstaterar teologie doktor Kati Niemelä vid Kyrkans forskningscentral. 3.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Svenska kyrkan delade för andra gången ut ett filmpris vid den internationella barn- och ungdomsfestivalen i Malmö. I år gick priset till den danska filmen Fighter av regissören Natasha Arthy. 3.4.2008 kl. 00:00

Människa. Under sitt tjugonionde levnadsår går han redan på tionde året som förtroendevald och sitter som vice-ordförande i församlingsrådet. 3.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 14/2008 Kommentarerna till Markku Koivistos meddelande att han lämnar evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och startar processen för att bilda en egen kyrka har sammantaget varit att beslutet är på gott och ont. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet. 2.4.2008 kl. 00:00

Världen. – För första gången i historien är vi katoliker inte flest i världen. Muslimerna har gått om oss, säger Vittorio Formenti som sammanställt statistiken för Vatikanens räkning. 2.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsförbundet och dess förlag Fontana Media med både bokhandel och Kyrkpressens redaktion skall flytta. Bangatan 29, en högst central plats i stiftets historia, är snart ett minne blott. 2.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbsidor har ett år på nacken, och nu är det dags för en förnyelse. Genom att ge användarna möjlighet att rekommendera inlägg hoppas redaktionen att den tidvis hätska debatten ska stävjas lite grann. 1.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskopens påskhälsning som anlände veckan efter påsk har fått många att undra över tidpunkten för leveransen. Biskop Gustav Björkstrand säger själv att målet ursprungligen var att skicka hälsningen i stilla veckan, men att problem med Befolkingsregistercentralen och adressuppgifter fördröjde utskicket. Han poängterar ändå att tidpunkten ingalunda är fel för en påskhälsning. 1.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Gemensamma kyrkofullmäktige i Esbo kyrkliga samfällighet fattade förra veckan beslut om att avsluta utbetalningen av missionsanslag till Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys (SLEY) och Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF). 31.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. De kristna skolorna i Esbo, Kervo, Kuopio och Jyväskylä har fått permanenta tillstånd att ordna utbildning. Tillstånden för Esbo och Jyväskylä utvidgades att gälla också årskurserna 7–9 medan den kristna skolan i Kervo fick tillstånd också för förskoleundervisning. 31.3.2008 kl. 00:00

äktenskap. Börja förbereda för konkreta förändringar som gör det möjligt för prästerna att viga alla par som har rätt till vigsel enligt Finlands lag. Det vädjar Paulus församling i Helsingfors om till biskops- och kyrkomötet. 6.10.2016 kl. 15:59

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57

religionsfrihet. Barnets rätt att välja sin åskådning förverkligas först när barnet har getts tillfälle att bli medveten om livsåskådningar, säger Sylvia Tast. 6.10.2016 kl. 10:21

profilen. Livet går inte att kontrollera, ändå frågor ofta människor som blivit sjuka vad de hade kunnat göra annorlunda. – Min uppgift som kristen läkare är att försöka hjälpa människor att lära sig leva med det som hänt. 6.10.2016 kl. 08:36

Bok. Teorin att Jesus levde sina ungdomsår i Indien broderas ut i Taavi Kassilas bok om Jesus tysta år. 6.10.2016 kl. 09:50