Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand har skrivit ett öppet brev till generalsekreteraren för Teologiska institutet i Finland, Henrik Perret. Björkstrand är bekymrad över Perrets skarpa kritik mot biskopar och domkapitel. 7.5.2008 kl. 00:00

Kultur. Trots att allmän information om sjukdomen anorexia nervosa är väl utbredd finns det både plats för och behov av Marianne Käckos sanna berättelse om livet med en anorektisk dotter. Ärligt och oförskönat beskriver hon åren med dottern som kunde ha blivit bäst på nästan vad som helst, men i stället blev bäst på att vägra äta. 7.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Sjökvarteren i Mariehamn stiger ett nytt kapell, helt byggt med frivilliga krafter. 7.5.2008 kl. 00:00

Ledare. Teologi är svårt. Det torde alla som bekantat sig med ämnet och teologiska diskussioner och debatter vara nogsamt medvetna om. Lättare blir det inte av att utvecklingen inom teologin, liksom inom övriga vetenskapsgrenar, går mot allt djupare men samtidigt ofta också allt snävare kunnande. Experterna vet allt mera om allt mindre. 7.5.2008 kl. 00:00

Marina Wiik. 7.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen stoppar planerade byggnadsarbeten intill Purmo kyrka eftersom tillstånd att riva en del av kyrkmuren saknas, rapporterade Jakobstads tidning förra veckan. Muren, som är byggd år 1861, är skyddad av kyrkolagen. 6.5.2008 kl. 00:00

Världen. Den sydafrikanska före detta ärkebiskopen Desmod Tutu uppmanar världens ledare att inte delta i invigningen av OS i Peking förrän de kinesiska ledarna på allvar stoppat våldet mot tibetanerna. 6.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Varannan vecka sedan i höstas har nitton ungdomar i Korsholms svenska församling samlats till hjälpledarutbildning. I söndagens gudstjänst välsignades de för sina uppgifter i församlingen. 6.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötets session i dag inleddes med andakt till minne av olycksoffren i Burma. 6.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet inledde sin session i går med sedvanliga ceremonier. Biskop Gustav Björkstrand, och mötesledamöterna Åsa A Westerlund och Stig Kankkonen valdes till Borgå stifts elektorer. 6.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Att bevara kyrkans enhet och vända den negativa trenden med unga vuxna som skriver ut sig ur kyrkan. Det är enligt biskop Gustav Björkstrand viktigast under det nya kyrkomötets fyraårsperiod. 5.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det i februari valda kyrkomötet inledde sin verksamhet idag då dess vårsession inleddes med en mässa i Åbo domkyrka. 5.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Det är på tiden att de tvistefrågor som pågått inom kyrkan lämnas därhän och att man istället blickar framåt. Nu behöver kyrkan mod att förnya sig, konstaterade kultur- och idrottsminister Stefan Wallin vid kyrkomötet i Åbo i dag. 5.5.2008 kl. 00:00

Världen. Vad har den syrisk-ortodoxa biskopen Süleiman Wannes gemensamt med Livets Ord-ledaren Ulf Ekman? Jo, det är Jesus Kristus, som de båda manifesterade för i Stockholm den tredje maj. 5.5.2008 kl. 00:00

Världen. När OS startar i Beijing den 8 augusti öppnar också Café Scandinavia. Det är Svenska kyrkan och Norske Sjømannskirken som står bakom satsningen och målet är att erbjuda stillhet och samtal om livet. 4.5.2008 kl. 00:00

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28