Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Kyrka. Antalet jämställdhetsplaner i församlingarna har fördubblats under åren 2004-2007. 18.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Det är glädjande att Ungdomens Kyrkodagar intresserar sig för och har diskuterat utbildningen av kantorer och kommer med synpunkter på hur denna kunde förändras. 26.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Det är glädjande att Ungdomens Kyrkodagar intresserar sig för och har diskuterat utbildningen av kantorer och kommer med synpunkter på hur denna kunde förändras. De förslag till utveckling som UK framför är dock redan verklighet. Den studerande som så önskar har möjlighet att inrikta sig på icke-klassisk musik, som t.ex gospel, vid musikutbildningen i Jakobstad och vid Sibelius-Akademin. Orgelspel, som redan i sig är ett ytterst mångsidigt och stilmässigt brett område, är inte det enda alternativet till fördjupning i kantorsutbildningen. På Sibelius-Akademin finns femfördjupningsalternativ, tyngdpunkten kan alltså istället ligga på solosång, körledning eller t.ex. på ett program där rytmmusik ingår. Inte ens vid ansökningen till utbildingen krävs prov i orgelspel. Orgelspel hör givetvis till grundutbildningen, liksom även solosång och körledning.Varje kantor har i sitt arbete en stor frihet att själv profilera sitt arbete genom att använda sig av olika musikaliska stilar och uttrycksmedel. Ansvaret för detta ligger på den enskilde kyrkomusikern, och på de medel och resurser som de enskilda församlingarna har till förfogande.Med dessa tankar välkomnar vi alla intresserade att söka till kantorsutbildningen, och där bekanta sig med ett mångsidigt och givande yrke.Kyrkomusikerföreningens arbetsutskottPia Bengts, ordförandeAnna Maria Böckerman, vice ordförandeNiels Burgmann, sekreterare 18.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Veckan mot rasism 14-22.3.2009 uppmärksammar fördomar gentemot etniska minoriteter. 18.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. En reklamkampanj med ateistiskt budskap planeras i Finland. 17.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Alpha-konferensen vid Lärkkulla fortsätter i dag. 14.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kanal Hoppets nätbaserade radiokanal Higher Ground ljuder nu också i mobiltelefoner. 15.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Bibelkuppen har startat i skolorna runt om i Svenskfinland. 16.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Karlebyprästen Peter Silfverbergs predikan den första februari har anmälts till domkapitlet. 13.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Tempelplatsens kyrka i Helsingfors belönas för sin lättillgänglighet.  13.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Vi räknar med att officiellt ställa upp Björn Vikström som biskopskandidat under mars månad, säger Björn ”Nalle” Öhman. 12.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Vi räknar med att officiellt ställa upp Björn Vikström som biskopskandidat under mars månad, säger Björn ”Nalle” Öhman. 12.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Också antalet kandidater kan påverka valresultatet, säger domkapitelsnotarie Clas Abrahamsson. 12.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Finns det någon kristen anda i bloggosfären eller är webben endast en andlig skräpkorg där allt hävs ut med versaler? 12.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Finländare har varierande uppfattningar om Bibeln, visar en internationell undersökning. 11.3.2009 kl. 00:00

ekonomi. Vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar. Gör upp en realistisk budget och förbered dig på otrevliga scenarier. Numera erbjuder också Helsingforsförsamlingarna ekonomisk rådgivning. 9.5.2018 kl. 16:03

Sprickor. "Jesus tar steget ut ur tidens begränsning och finns inte längre tryggt mellan sidorna i evangelierna." 9.5.2018 kl. 15:57

Havsnära. Strand, mat, bastu och andaktsliv. Det är lätt att besöka Lekholmen, ensam eller i grupp. 9.5.2018 kl. 15:49

kvinnor. I sommar erbjuder församlingarnas lägerö Lekholmen också program för vuxna. 9.5.2018 kl. 15:43

profilen. Sonja Djupsjöbacka är tacksam för sitt drömjobb, men vägen dit hade sina krokar. – Många gånger kände jag ”kommer det här att lyckas?” Det var för många pusselbitar som skulle falla på plats för att jag skulle kunna bli lärare. 9.5.2018 kl. 14:04