– Jag kan ibland stanna upp och titta på eleverna och känna en stark lycka och tacksamhet över att det gick just så som jag hoppades, säger Sonja Djupsjöbacka.

Teologen fann sin plats i klassen

profilen. Sonja Djupsjöbacka är tacksam för sitt drömjobb, men vägen dit hade sina krokar. – Många gånger kände jag ”kommer det här att lyckas?” Det var för många pusselbitar som skulle falla på plats för att jag skulle kunna bli lärare. 9.5.2018 kl. 14:04
Intresset för att studera till klasslärare fanns där redan när Sonja Djupsjöbacka gick i gymnasiet. Men en flytt till Vasa lockade inte alls. I stället inledde hon teologistudier vid Åbo Akademi.
– Tron är något som har varit nära mig ända från barndomen, först via söndagsskola och sedan var jag aktiv i församlingen som ungdom.
Under studietiden vikarierade Djupsjöbacka en del i skolor, läste pedagogik och psykologi som biämne. Det samlades en hög med studiepoäng, utvecklingspsykologi, kurser om barn och unga, som hon inte kunde utnyttja i studierna. Hon märkte att hon drogs åt ett annat håll, men ville ändå ta sin examen.
– Jag tycker inte om att lämna någonting på hälft, det är viktigt för mig att alltid avsluta saker.
Under studieåren i Åbo föddes även sönerna Harald och Artur. Efter examen var Sonja hemma med barnen en tid, tills hon blev tillfrågad att börja vikariera som lärare.
– När jag var där kände jag så starkt: Det här vill jag göra, det här måste jag göra.
Året därpå startade en påbyggnadsutbildning för ämneslärare i Vasa. Det var en tvåårig utbildning, men inget litet projekt.
– Vägen till Vasa var ju fortfarande lika lång, och nu med två barn.

Väljer varandra varje dag

Sonja Djupsjöbacka var 16 år när hon och Sebastian blev ett par.

– Vi var väldigt unga då och vi har blivit vuxna tillsammans. Vi har delat allting och jag tror att det har gjort att vi är sammansvetsade och nära. Fast det är självklart att vara tillsammans så jobbar vi mycket på att aldrig ta den andra för givet utan ofta påminna oss själva och varandra om vilken tur vi har att få välja varandra varje dag.

De fick barn tidigt i förhållande till sina jämnåriga. Djupsjöbacka minns mest positiva sidor av att bli föräldrar som studerande: flexibiliteten, att båda föräldrarna kunde vara hemma och ge barnet sin odelade uppmärksamhet. Det gjorde inte så mycket att de inte kunde köpa dyra saker; två stolar och en sopborste kunde bli ett fungerande babygym.
Helhjärtat in i jobbet
– Jag kan ibland stanna upp och titta på eleverna och känna en stark lycka och tacksamhet över att det gick just så som jag hoppades, säger Sonja Djupsjöbacka.
Hon tilltalas av den nystart som kommer med varje läsår och att varje dag är olik den andra,att få se eleverna växa upp och utvecklas. Hon skiljer inte så mycket på sitt jobb-jag och sitt privata jag, vilket kanske inte alltid är en fördel.
– Jag går in i jobbet med hela min själ och hela mitt hjärta. Jag är helt och hållet mig själv och det kan samtidigt var tungt.

Fakta: Sonja Djupsjöbacka

Född i Sibbo, bor i Helsingfors.

Klasslärare och teologie magister.

Familj: Maken Sebastian, barnen Harald, Artur och Saga.

Tycker om att vara ute i naturen, promenerar mycket, läser böcker och stickar.

Läs mer i Kyrkpressen nummer 19/2018!
Emelie Wikblad



ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41