I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

Minska modeutsläppen

ekofasta.

Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben.

26.2.2020 kl. 00:01

Marthaförbundets ekorådgivare Anita Storm säger att den största anledningen till klädindustrins höga miljöpåverkan är att den kräver stora mängder resurser.

– Vi har ökat vår klädkonsumtion oerhört mycket.

Snabbmodet bidrar också till det här eftersom det stora antalet nya kollektioner också slukar resurser.

– Kläderna reser ofta mer innan de hamnar i våra shoppingkassar än när vi har dem på oss. Ofta kan det vara så att bomullen odlas i ett land, färgas i ett annat, sys upp till plagg i ett land och kanske skickas vidare till ytterligare ett land för att få dragkedjor och knappar.

Produktionen av kläder flyttar till de länder där det är billigast att producera dem. Det här är problematiskt inte bara med tanke på de långa transporterna, utan också på grund av att produktionsländerna inte har samma lagstiftning som vi. Frånvaron av stränga miljö- och arbetsskyddslagar leder till att den lokala miljön och de människor som arbetar med att tillverka kläderna saknar skydd.

– Det handlar också om produktionen av textilierna. Bomullen växer på torra platser vilket betyder att bomullskläderna tar av andra människors dricksvatten.

Vi försöker köpa lycka

Storm säger att vi kunde odla lin och fiberhampa i Finland, men att odlingen inte är lönsam eftersom vi inte är beredd att betala vad det kostar.

Kläderna säljs på en global marknad, vilket betyder att vi som köper de billiga kläderna bidrar till att upprätthålla systemet.

– Vi stirrar oss blinda på priset, men vi borde fundera på priset per användning. Sånt vi verkligen använder varje dag borde få kosta en del.

Storm säger också att många använder shopping som belöning eller för att pigga upp sig själva.

– Många försöker köpa lycka genom att shoppa en tröja, men lyckoruset när man köper en ny tröja varar i fem minuter.

Anita Storm är ekorådgivare på Marthaförbundet. Foto: Karin Lindroos

Vad ska man då göra om man vill styra sin klädkonsumtion i en mera hållbar riktning?
– Det första är att man ska tänka över vilka kläder man verkligen behöver – inte bara utgå från begär utan från vad man verkligen har användning för. Försök köpa kläder som är hållbara och undvik slit och släng.

För att få en fingervisning om kvaliteten på ett plagg tipsar Anita Storm om att man kan vända det ut och in och granska sömmarna.

– Är plagget väl sytt är kvaliteten ofta bättre, har man satsat på sömmarna har man också oftast satsat på tyget.

Den hållbaraste garderoben är också den man redan har. Reparera det som gått sönder eller lämna in plaggen till reparation.

– Det är ett klimatsmart drag att förlänga plaggens livslängd. Ju mer vi använder ett plagg, desto bättre.

Längtar du ändå efter att få något nytt och spännande i din garderob? Då kan lösningen vara att gå på klädbytardag.

– Det är bättre att cirkulera det som redan finns än att producera nytt. Ett plagg som tvättats några gånger innehåller också mindre kemikalier.

Någon annan kan få upp ögonen för plagget som du aldrig riktigt trivdes i – kanske blir det någons nya favorit?

Klädbytardag på Ode i Helsingfors 9.3

  • Som en del av årets Ekofasta ordnar Helsingfors församlingar i samarbete med Fida, Marthaförbundet och centrumbiblioteket Ode en klädbytardag måndagen den 9 mars. Klädbytardagen arrangeras i Kuben som finns på Odes andra våning. Här hittar du klädbytardagens facebook-event.
  • Inlämning av kläder och accessoarer kl. 17–18.
  • Klädbyte kl. 18–20.
  • Ta med dig högst 10 plagg i gott skick som du tror att någon annan kan ha glädje av. För varje plagg du lämnar in får du en biljett med vilken du sedan kan byta till dig ett annat plagg.
  • Ekofasta är Evangelisk-lutherska kyrkans fastekampanj som lyfter fram omsorg om miljön. År 2020 arrangeras Ekofastan för nionde gången och genomförs som ett samarbete mellan Kyrkostyrelsen,
  • Finlands svenska Marthaförbund, Finska missionssällskapet och Domkapitlet i Borgå stift. Temat är hållbar klädkonsumtion.
  • Läs mer om ekofasta och hållbar klädkonsumtion på www.ekofasta.fi/

Familjecaféer med klädbytardagar i Ekenäs

  • Både barn- och vuxenkläder.
  • tisdag 10.3 kl. 10–12.30 i Tenala församlingshem/klubbutrymmet
  • onsdag 1.4 kl. 9.30–11.30 i Ekenäs församlingshem/klubbutrymme
  • fredag 3.4 kl. 9.30–11.30 i Österby församlingshem
  • fredag 3.4 kl. 10–12 i Snappertuna prästgård
Erika Rönngård



DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00