Forskaren Veli-Matti Salminen vid Kyrkans forskningscentral säger att man kan dela upp de nya kyrkomötesombuden i fyra grupper.
De som betonar Bibeln och bekännelsen utgör en dryg tiondel av de invalda, de moderata konservativa, som påminner om kyrkans grunduppgift men vill föra dialog, är cirka 40 procent. De moderata liberalerna, som vill förnya kyrkan men samtidigt strävar efter samförstånd, är ungefär en fjärdedel, medan en annan fjärdedel av ombuden talar för förnyelse och jämställdhet.
– De mest strikta konservativa har fått in något färre kandidater än tidigare. Men mellangrupperna – moderata konservativa och liberala, de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – har också gått framåt. Det är möjligt att kyrkomötet går åt ett lite öppnare håll, säger Salminen.
Det nya kyrkomötet har 53 män (år 2016 var de 61) och 42 kvinnor (mot 35 i förra valet). Kvinnorna är i majoritet i Esbo, Helsingfors, Kuopio och S:t Michels stift. Det lysande undantaget är Tammerfors stift, som inte har en enda kvinna i kyrkomötet.
– Det är nog märkligt. En tredjedel av kandidaterna i Tammerfors stift var ändå kvinnor, och de fick fyra ombud från den mer liberala listan ”Avara kirkko”. Det måste handla om ett sammanträffande. Till exempel Uleåborgs stift, som ju är ett konservativare stift, valde in fyra kvinnor i kyrkomötet, säger Salminen.
Borgå stift hade i det här valet åsiktslistor både för prästombuden och lekmannaombuden. Tidigare var lekmannakandidaterna fördelade på två geografiska listor.
– Det här är en trend som man märker av i alla stift. I det här valet fanns det inte många regionala listor, säger Veli-Matti Salminen.
