Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

Allt kommer närmare på dialekt

julevangeliet.

Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet.

19.12.2019 kl. 12:00

– Hur mycket kan man dialektifiera? Kan man säga Betlehäim i stället för Betlehem?

Vi bad Hanna Lagerström läsa in julevangeliet på dialekt, och det här är en av de frågor hon funderat på. För att förstå vad till exempel en skattskrivning och en ståthållare egentligen betyder har hon också läst in sig på religionshistoria och historia.

Julevangeliets berättelse är bekant från skoltiden, men där var det oftast någon av lärarna som läste det. Nu får hon för första gången själv läsa julevangeliet.

– Jag tror att jag aldrig tidigare har reflekterat över vad texten betyder, över vad det egentligen är som händer.

Hanna Lagerström har vuxit upp i en tvåspråkig familj som bott i både Korsnäs och Närpes. Hon är van att tala olika språk och dialekter och kallar sig själv språknomad.

– Jag har ju inget språk som känns som mitt – jag talar två dialekter om vartannat, standardsvenska och så mest finska på jobbet.

Hon säger att hon anpassade bort en del av sin Korsnäsdialekt efter att familjen flyttat till Närpes och hon fick kommentarer om hur hon pratade.

– Men det är inte ovanligt att jag säger hanje och hisin i samma mening.

(Båda orden – ”hanje” i Korsnäs och ”hisin” i Närpes – skulle på standardsvenska kunna ersättas med ”den här” eller ”han här”.)

Hjärtespråket

Det finns de som upplever att det är viktigt att en dialekt bevaras och att den som talar den ska följa vissa regler. Men för Hanna Lagerström handlar dialekten om frihet och kommunikation.

– Alla dialekter någon talar är ju rätt. Dialekten ska vara fri, det är det som är så fint med den. Och så är det fint när en människa pratar och man kan höra hela hennes geografiska historia.

Nyligen släppte hon ep:n Vill med raplåtar på dialekt, men redan 2016 dök låten Min tur ti gaa upp på nätet.

– Jag skriver på dialekt för att det ger en större frihet än att skriva på standardsvenska.

Hon upplever att dialekten har flera olika uttryck för samma sak och att den också hjälper henne att skapa mera nyskapande rim.

– Jag rimmar mycket när jag rappar, och på dialekt är det helt andra ord som rimmar.

Lagerströms förhållande till dialekten som ett språk man kan använda i skapande verksamhet fick sin början på Närpes teater där hon spelat sommarteater.

– Där var dialekten en naturlig del i skapandet. Jag upplever att den fyller ett behov på teatern, allt kommer mycket närmare när man talar på det språk som är ens hjärtespråk.

Dialekten ger hennes låttexter en lokal prägel, den berättar varifrån hon kommer. Och hon tror att det är just kopplingen till ursprunget som gör att dialektmusik är populär bland människor som kommer från Österbotten men inte längre bor där.

– Den påminner om hemmet. Det får en annan betydelse när man flyttat bort.

Hon bodde i Helsingfors året efter studenten och säger att hennes österbottniska identitet blev mycket starkare där. Numera bor hon i Vasa och inleder gärna ett samtal på dialekt.

– Jag tycker att det är lite synd att det alltid är den som talar dialekt som ska anpassa sig.

Erika Rönngård



Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11