Kjell Westö önskar sig en jul med rimligare konsumtion.

Julen kommer med ljus i vinterns mörker

adventstid.

Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan.

28.11.2019 kl. 12:00

Kjell Westö är ingen vän av mörkret som drar in över landet i mitten av oktober och ligger kvar till början av februari. Men julen ger en liten lindring.

– Just tiden som börjar med första advent, via lucia och fram till jul – jag har nog alltid varit lite svag för den.

Samtidigt är det en tid som präglas av brådska.

– Det är egentligen jättelite man hinner med just före jul. Jag tyckte alltid bäst om den där stunden på julafton när alla julklappar var utdelade och allt kaos var över. Att sitta alldeles i lugn och ro med ett tänt ljus, lyssna på musik och småprata.

Westös äldsta son föddes på julafton.

– Jag minns att jag lämnade Barnmorskeinstitutet i Kottby och körde omkring i bil med en tomteluva på huvudet och hälsade på hos alla nära och kära och berättade att vi hade fått barn.

Sedan bestämde familjen att på julafton firades den egna sonens födelsedag fram till klockan 14, därefter var det Jesus födelsedag.

– Vi utvecklade en tradition: de släktingar som hann fick titta in på risgrynsgröt på förmiddagen. Det blev småningom så att det var jag som kokade den. Jag älskar risgrynsgröt med mycket kanel och socker, så det passade bra. Det är en av de starkaste jultraditioner jag har.

Stress ökar konsumtionshetsen

Han säger att han är mer julälskare än julhatare, men att han ändå i många år har tänkt att vi borde göra uppror mot konsumtionshetsen kring julen – även om han medger att han själv ofta misslyckats med det upproret.

– Det här hör också ihop med att vi mer och mer inser vad klimatkrisen verkligen innebär och att den bygger på en livsstil som förutsätter mer och mer konsumtion. Vi kan ju ge gåvor och kärlek till julen ändå, fast vi inte köper oss sjuka.

Någon färdig lösning på problemet har han inte, men han har i många år tänkt att vår överkonsumtion verkar hänga ihop med stress.

– Ju mer vi ger efter för jäkt och stress och ökar tempot, desto lättare blir vi offer för konsumtionshets. Om jag skulle kunna leva lite vettigare och långsammare tror jag att jag också skulle fatta vettigare beslut.

När han växte upp i Munkshöjden hade familjen inga nära släktingars gravar att besöka i Helsingfors eftersom hans föräldrar kom från Österbotten. Han anade att besöken vid gravarna var en stark tradition för många Helsingforsbor på julen.

– Men för fyra år sedan dog min mamma Hon är begravd på Sandudd och jag och min bror brukar gå dit på julafton och ta glögg med oss. Nu ser jag hur fruktansvärt många som går där på julafton, det hade jag inte en aning om. Att ha en grav att gå till knyter på ett sorgesamt och paradoxalt sätt en närmare stan.

I kyrkan kan man fly det hektiska

Westö lämnade kyrkan som ung, poängterar att han inte är troende – men kallar sig hellre agnostiker än ateist. För honom representerar kyrkobyggnaderna kontinuitet, de är samlingsplatser och har i många fall varit det under flera hundra år.

– Varje gång jag varit i Paris har jag gått till Notre-Dame och slagit mig ner därinne och funderat en stund. Det finns 800 år av europeisk historia i den kyrkan, så många generationer som har varit där.

Men kyrkorna lockar honom inte enbart på grund av historien.

– Vi är så jäktade, vi är inte fria inombords. Vi rusar runt, kan inte låta bli att kolla vad som kommit in på Instagram eller Facebook så fort vi satt oss på spårvagnen. I kyrkorna kan man fly det hektiska.

– Den kyrka i Helsingfors som jag har den närmaste relationen till är Munkshöjdens kyrka. Den är inte vacker utifrån, den är ett sådant där betongblock. Men den är fin inuti, den har väldigt mycket rymd.

Under många år hade han ingen kontakt med de stadsdelar han vuxit upp i, men för några år sedan hittade han tillbaka till Munksnäs – bland annat genom att han träffade sin fru Lena som bodde där.

– I höst konfirmerades min frus dotter i Munkshöjdens kyrka, där jag själv konfirmerades 1976. Det var ganska fint.

När han i tiden flyttade till Femkanten fick han upp ögonen för landskapet runt Johanneskyrkan.

– Johanneskyrkan och dess omgivning, hela miljön kring den med Johannesplan och alla husen längs Högbergsgatan och Johannesvägen, är magisk. Det är en så jättevacker del av Helsingfors.

Han återkommer till att han kommer från en troende släkt men själv har lämnat kyrkan och säger att han tror att hans bakgrund bidrar till att han söker sig till kyrkobyggnaderna.

För många år sedan när han rest till Gotland för att skriva hade han strax före resan fått veta att en god vän fått en mycket allvarlig sjukdom.

– Jag bodde intill Visby domkyrka och första kvällen i Visby slank jag in i kyrkan och tände ett ljus för honom. Varför gjorde jag det om jag inte tror att det finns någon Gud som kan hjälpa honom? Men någonstans ifrån kom det där behovet.

Att tända ljus är inte en tom gest för honom.

– Jag ser en symbolisk innebörd i det. När människor gör sådana gester frigörs ju någon form av positiv energi. Det är fint på allhelgona eller på julen att se kyrkogårdarna med tusentals och åter tusentals ljus. Man behöver inte vara troende för att se det vackra i det att vi minns.

Erika Rönngård



Högsta förvaltningsdomstolen behandlar inte besväret över lagligheten i församlingsvalet i Vanda svenska församling. Orsaken är att besväret inte gjorts inom utsatt tid. 20.5.2015 kl. 11:35

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43

De har varit i Finland olika länge och har olika erfarenheter i bagaget. Genom teatern förenas de under samma tak för att berätta en liten del av sin historia. 13.5.2015 kl. 11:41

kyrkomötet 2015. Ombudet Peter Lindbäck, Åland, uttryckte i ett ombudsinitiativ en förhoppning om att kyrkomötet, avvikande från tidigare beslut, skulle göra det frivilligt att ansluta sig till kyrkans servicecentral Kipa. 11.5.2015 kl. 10:05

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet förde på fredag förmiddag en livlig diskussion om ett ombudsinitiativ om riksdagens förslag till ny äktenskapslag. Ärendet remitterades till allmänna utskottet. 11.5.2015 kl. 10:03

samfällighetsmodellen. Biskop Björn Vikström låter förstå att det för honom var mycket svårt att fatta ett beslut i frågan om kyrkans nya strukturer. 7.5.2015 kl. 18:52

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet har med rösterna 78-31 beslutat att låta förslaget till nya lokala strukturer förfalla. 7.5.2015 kl. 18:28

riksdagsvalet. 133 av 200 riksdagsledamöter svarade på Kyrkpressens fråga om de hör till kyrkan eller inte. 7.5.2015 kl. 00:00

det nya diakoniämbetet. Det nya diakoniämbetet diskuterades livligt på kyrkomötet och en samlad tropp diakoniarbetare hade tagit sig till Åbo för att följa med diskussionerna. 6.5.2015 kl. 20:17

psalmbokstillägget. Ombud Åsa A Westerlund framförde inför kyrkomötet en önskan om att de sånger UK lagt fram tas med i det kommande psalmbokstillägget. 5.5.2015 kl. 11:31

kyrkomötet 2015. I sin predikan vid kyrkomötets öppningsmässa kallade biskop Seppo Häkkinen frågan om kyrkans lokala strukturer för en historiskt viktig fråga. 5.5.2015 kl. 10:24

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34