Sjur Isaksen besökte Helsingfors och talade till församlingsmedarbetare om att möta föräldrarna som vänder sig till församlingen för att ordna dop.

Dopet är en chans att mötas

dop.

Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential.

22.11.2019 kl. 09:12

Sjur Isaksen jobbar i Uranienborg församling i centrum av Oslo och har varit lärare vid prästutbildningen.

Liksom i Finland hör kring 70 procent av befolkningen i Norge till kyrkan, och allt färre låter döpa sina barn. Förra året döptes bara 51 procent av barnen som föddes i Norge (i Finland var siffran 65 procent). Ändå blev 56 procent av unga i Norge konfirmerade och 87 procent av avlidna fick en kyrklig begravning.

– Det är alltså inte bara så att en större del av samhället står utanför kyrkan, utan det är kyrkans medlemmar som inte låter döpa sina barn, säger Sjur Isaksen.

En skillnad mellan länderna är att dopen i Norge i nio fall av tio sker i församlingens huvudgudstjänst. På så sätt blir dopet ett tillfälle då människor kommer till kyrkan.

– Dopet har en självklar plats i gudstjänstens liturgi. Norrmännen vet överhuvudtaget inte om att det finns alternativ – och vi berättar det inte heller för dem, ler Isaksen.

Vad innebär kvalitet i doparbetet? frågar sig Isaksen. Han räknar upp tre punkter: god teologi, goda ritualer och goda möten. Främst placerar han de goda mötena.

– Det handlar om alla länkar i en församlings kontakt med människor, från den som svarar i telefon på kansliet till prästens dopsamtal.

Det första mötet avgör människans inställning och intresse för att ha med kyrkan att göra. Det är stor skillnad på om den som svarar i telefon säger: ”oj, här finns inte tid förrän i februari” eller ”grattis, vad roligt att vi valt att låta döpa ert barn!”

Potentiella själavårdssamtal

Att göra tro istället för att prata om tro, är något Isaksen beskriver som en viktig del av kyrkans fostran. Många norska barn vet vad muslimerna gör, de känner till bönetider, Ramadan. Men frågar man vad kristna gör har människor svårt att svara.

– Vi bjuder in dem att göra de kristna sakerna, utan att vänta på att de ska förstå dem.

Ett exempel: genom att delta i dopet ökar kapaciteten att förstå vad dopet handlar om. Här är dopsamtalet en inkörsport. Isaksen vill lyfta det här samtalet från plikt till något med stor potential. Frågar man föräldrarna ett halvår senare är chansen stor att de minns mer av dopsamtalet än av den nervösa dopdagen.

– För nervösa, stressade, sömnlösa nyblivna föräldrar har vänligt bemötande stor betydelse.

Isaksen är i grunden själavårdslärare och anser att dopsamtalen med fördel kan betraktas som potentiella själavårdssamtal. I grunden handlar det om att visa omtanke, uppmärksamhet och bjuda in den andras sårbarhet.

– Samtidigt finns det en gräns: i ett själavårdssamtal kan du vänta dig att den andra vill visa sin sårbarhet. I dopsamtalet finns inget sådant kontrakt.

För att bygga tillit behöver man vara öppen för alla känslor de kan bära på.

– Ingen händelse i mitt liv har varit så omvälvande som att bli far, konstaterar Isaksen.

Oftast är det de praktiska frågorna som människor först tar upp i dopsamtalet. Att ha koll på allt som ska hända ger trygghet.

Knepigare är det med de existentiella frågorna. Men det här är också en chans att undervisa om varför kyrkan värderar dopet högt.

– I Norge kan till och med präster vara besvärade av att tala om Gud. Jag får jobba med mig själv för att komma från trevligt småprat till allvaret.

Bakom det ligger en tanke om att föräldrarna nog inte är så intresserade. Men han anser att de som vänder sig till kyrkan förtjänar att bli tagna på allvar som religiöst intresserade människor.

– Om jag kan gå in i mötet med förståelsen att jag kan lära mig något av dem blir det mycket trevligare att vara präst.

Emelie Wikblad



Ledare. Ledare 9/2007 För ganska exakt tre år sedan beslöt riksdagens majoritet sänka alkoholskatten. Följderna lät inte vänta på sig. 23.2.2007 kl. 00:00

Världen. Sveriges skolminister Jan Björklund vill se mera religionsundervisning i de svenska grundskolorna. 22.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finlands riksmedias rapportering av kyrkan är i huvudsak positiv och respektfull, konstateras i ny forskning. 22.2.2007 kl. 00:00

Världen. 14 års fängelse blev domen för den rumänska ortodoxa präst vars andeutdrivning orsakade en nunnas död. 22.2.2007 kl. 00:00

{snippet BlogList} 21.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Både antalet utskrivna och anslutna ökade under 2006. 21.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Insamlingen Gemensamt Ansvar 2006 blev tvåa i tävling om årets gärning vad gäller samhällelig kommunikation. 21.2.2007 kl. 00:00

Världen. På internetsidan uskonnot.fi finns en databas med information om alla fungerande religiösa samfund i Finland. 21.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Finska Missionssällskapet och Kyrkans utlandshjälp för en kampanj för att lyfta statens anslag för utvecklingssamarbete till 0,7 % av BNP. 22.2.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Jag bor i en kriskommun, en av femton. Betalar landets högsta skatteprocent. Närmaste släkten bor i Grankulla. Förr fick de åtminstone stryk i handboll, nu förlorar vi med 15 mot 21. 19.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 8/2007 Vilken funktion skall församlingsförbundet r.f. ha idag? 19.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan i Gruvsta som brann ner i höstas byggs inte upp igen. 21.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Grundlagsutskottet konstaterade förra veckan att religions- och yttrandefriheten är viktigare än motviljan mot att få församlingstidningar i sin postlåda. 20.2.2007 kl. 00:00

Världen. Våldet mot de kristna ökar i Irak. Attacker mot kyrkor och de kristna samt upprepade mord på bl.a. präster har drivit en växande skara kristna irakier ut ur landet. 20.2.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt nyaste påvliga årsbok har antalet katoliker ökat från 1 098 miljoner i slutet av 2004 till 1 115 miljoner i slutet av 2005, en ökning på 1,5 procent. 20.2.2007 kl. 00:00

helsingfors kyrkliga samfllighet. Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras. 10.7.2015 kl. 11:07

åland. Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide. 10.7.2015 kl. 10:27

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43

Franciskus. Kombinationen av tyst meditation och förundran inför Skapelsen passar även den som inte annars går i gudstjänsten. 7.7.2015 kl. 12:53

Han var på villovägar, men Håkan Streng fann vägen igen. I dag vill han vandra vägen så att både han och omgivningen mår bra. Och helst vill han också ha sällskap under vandringen. 2.7.2015 kl. 09:17