Sakta täcks golvet med sovsäckar och mjukisdjur.

Skolbarn sov i kyrkan

övernattning.

Det fnissas och prasslar bakom altaret. En enorm luftmadrasspump surrar intill körläktaren och framför orgeln spelas det ett parti kort. Klockan närmar sig tio på lördag kväll men Matteuskyrkan i Östra centrum är bokstavligen full av liv när 25 barn sover över i kyrkan.

11.11.2019 kl. 13:34

Församlingarna är kända för sin breda lägerverksamhet, inte minst genom skriftskollägren.
– Att bjuda barn från årskurserna tre och fyra i grundskolan på en övernattning i kyrkan, mitt i terminen, är på sätt och vis som att ordna ett miniläger, säger Catarina Bärlund-Palm som är barnarbetsledare i församlingen.

Som före detta klasslärare värmer hon vant upp gruppen med lekar och sånger i början av kvällen. Många är nya för varandra, på församlingens område finns flera skolor. Ett större gäng har kommit från årskurs fyra i Brändö lågstadieskola.
– Catarina höll en morgonsamling i vår skola där hon berättade att man fick komma och sova över i kyrkan. Först ville en, sen ville några till, sen plötsligt ville alla, berättar Elsie, Amanda och Anna.


Reflexspårning i mörklagd sal
Kvällen börjar klockan fem med lekar och fortsätter med pyssel, spel och varmkorv i Matteuskyrkans klubb- och församlingssalar. När det mörknar utanför blir det reflexspårning med ficklampor i en mörklagd kyrksal. I lag om tre personer letar barnen ledtrådar fästa vid reflexer runt om i salen. Det blixtrar och glimrar mellan bänkraderna, siffror och bokstäver ropas ut, tävlingen känns i luften. Till slut har alla lag löst rebusen som lyder: ”Snart sovs det i Matteuskyrkan”.

Det mest spännande elementet är nog ändå bäddandet. Var ska jag breda ut mitt liggunderlag, bredvid vem och hur ska man få sömn här, i en kyrka? Sakta täcks golvet med sovsäckar och mjukisdjur, efter tandborstning och en kort aftonandakt släcks ljusen och fnittret tilltar – alla ljud mångdubblas som bekant i mörker när ögat inte ser vad som händer. I en kyrksal ekar det dessutom rejält, minsta hostning dundrar mot taket. Men kvällens mångsidiga program tar så småningom ut sin rätt – vid tolvtiden snarkas det redan skönt.


Hundra år av barnprogram
– Den här kyrknatten med lågstadiebarnen var nog lite livligare än det brukar vara med ungdomarna, konstaterar hjälpledare Viivi, som deltagit i tidigare kyrknätter som församlingens ungdomsverksamhet arrangerat.
Men på det stora hela gick natten bra. Ingen grät eller hade hemlängtan, vilket vanligen hör till på barnläger.
– Kanske är det ganska bra att övernattningen bara gäller en natt, det klarar de flesta ändå av ganska bra.

På morgonmålet får också en del mjukisdjur följa med, de köar fint efter gröt, ägg och bröd. En del telefoner dyker upp vid matbordet liksom pyssel och resterna av gårdagens godislager. Det känns mysigt och långsamt, föräldrafritt inom trygga ramar – som en riktigt bra söndag morgon.

Trion från Brändö har sovit bra.
– Fast vi såg en man gå förbi utanför fönstret och det kändes lite spöklikt med gatlyktorna och en växt som slingrar sig upp längs husväggen utanför. Och vi vaknade halv två och pratade en stund, berättar flickorna.

Helgen avslutas med familjemässa i Matteuskyrkan. I mässan deltar barnen med sång, textläsning och ljusprocession.
– Att göra kyrkorummet och miljön omkring kyrkan bekant för barnen är förstås en av idéerna bakom projektet. Men också gudstjänsten får de en möjlighet att vara med om och uppleva tillsammans med sin familj, säger Catarina Bärlund-Palm.

Att man valt att rikta sig till åldersgruppen 9–10-åringar har många orsaker.
– Kyrkan har mycket verksamhet för småbarn och tonåringar, vi firar våra tioåringar med kalas och Borgbacken, men där runt 8–9 finns det glapp vi gärna ville fylla. Att sova över hos vänner och släktingar är samtidigt en kul grej som många gärna gör just i den här åldern när man blir lite mera självständig. Samtidigt är det ju lite spännande, en utmaning att vara borta hemifrån. Som församling får vi ta det som ett förtroende att barnen vågar sova över hos oss.

Natt i kyrkan

Nationellt projekt där församlingarna inbjuder barn att sova över i kyrkan.
Initiativet startade i de finska församlingarna Paavali och Berghäll i Helsingfors.
En del av feståret 2019 där kyrkan firar hundra år av arbete med barn i skolåldern.

Nina Österholm



PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22