När det blev klart att det fanns en stiftsomfattande åsiktslista fanns det inga andra alternativ än att skapa en till, säger Göran Stenlund.

Åsiktslistor välkomnas – men kan leda till ökad polarisering

kyrkomötesval.

De lekmän som kandiderar i kyrkomötesvalet ställer nu upp på två åsiktslistor. Att man frångår regionala listor i valet av lekmannaombud har inte skett sedan år 1986, då stiftet röstade om kvinnliga präster.

28.10.2019 kl. 17:54

För några veckor sedan kom ett pressmeddelande om att en ny lista, ”En kyrka för alla”, samlar röster inför kyrkomötesvalet. På listan finns namn som Patrik Hagman, Martina Harms-Aalto, Annette Kronholm-Cederberg och Ulla-Maj Wideroos.

I söndags såg en annan lista, ”För Kristi kyrka”, dagens ljus. På den finns namn som Göran Stenlund, Björn Wallén, Karin Saarukka och Matias Gädda.

När lekmännen röstar om platserna i kyrkomötet är det tre platser som ska fyllas. Åland har dessutom ett eget ombud. Traditionellt har lekmannaombuden valts med regionala listor. Senast en lista samlade ”åsiktskandidater” var inför kyrkomötesvalet år 1986, det kyrkomöte som fattade beslut om att öppna prästämbetet också för kvinnor. Den gången fanns det tre listor: två regionala, och en med kandidater för kvinnliga präster.

I år gick listan ”En kyrka för alla” taktiskt ut med att i god tid bilda en samlingslista med kandidater från alla prosterier. Lars-Runar Knuts, lekman från Åbo och tidigare kyrkomötesombud, tycker att tiden är mogen att ge upp de regionala listorna.
– Det här är fräscht och bra och absolut en utveckling i rätt riktning, säger Knuts.

Han påpekar att risken med regionala listor är att man röstar in en kandidat vars åsikter man inte alls kan stå för.
– Man bör också komma ihåg att de frågor kyrkomötet behandlar sällan är regionala. Men väljarna har en tendens att tänka lokalt och regionalt av gammal vana.

Finns det risk för ökad polarisering i och med åsiktslistorna? Så att det är svårt att vara mittenkandidat: man blir automatiskt stämplad som ”liberal” eller ”konservativ”?
– Det är uppenbart att det finns en risk att det går åt det hållet. En viss polarisering kommer listorna troligtvis att leda till. Men det kanske inte är så farligt. Grundtanken, att man har åsiktslistor, är sund, säger Knuts.

Också Björn Vikström, biskop emeritus och universitetslärare i teologisk etik vid Åbo Akademi, konstaterar att poängen med listval är att kandidaterna på listan står för en något så när enhetlig linje – bara på det sättet garanterar man att rösten går till en person som motsvarar röstarens position, även om den egna kandidaten inte blir invald.
– Sedan kan man diskutera vilken eller vilka frågor som är så centrala att de ska fungera som vattendelare mellan olika listor – teologiska skiljelinjer eller syn på i vilken riktning kyrkan ska utvecklas, säger Vikström.

”En kyrka för alla” meddelar att listan vill företräda ”den breda huvudfåran i kyrkan”, men i och med att den ”arbetar för en lösning som tillåter kyrkvigsel av samkönade par” kommer den antagligen att uppfattas som liberal.
Den andra listan, ”För Kristi kyrka”, stämplas då lätt som den mer konservativa.

Göran Stenlund, kyrkomötesombud och kandidat på listan ”För Kristi kyrka”, säger att det blev en överraskning för honom att ”En kyrka för alla” valde att samla kandidater från hela stiftet.
– I andra stift har man länge haft listor som utgått från åsikter, men Borgå stift är ju geografiskt väldigt stort, och därför har vi av hävd haft regionala listor.

Då den första listan blev offentlig fick han många samtal av personer som bad honom ställa upp. De menade att om det ska bli något riktigt val måste det finnas två listor.
– När någon satt igång en stiftsomfattande lista gör ju valmatematiken att det inte längre är någon idé att sätta upp regionala listor. Så jag tror att ingen gör det i det här läget.

”För Kristi kyrka” har ännu inget program, men åtminstone fyra kandidater: Stenlund, Wallén, Saarukka och Gädda. Man strävar efter att fylla alla de nio kandidatplatserna med kandidater från olika prosterier. Ombud för listan är Krister Mård från Pedersöre.
– Att listan heter ”För Kristi kyrka” handlar om att vi vill arbeta för att så många som möjligt ska få del av allt det goda, den välsignelse som Kristus genom sin kyrka kan ge, säger Stenlund.

Sofia Torvalds



EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

STOCKHOLM. Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm. 14.6.2023 kl. 14:00

biskopar. I biskopskollegiet sitter i höst för första gången tre kvinnor som biskopar. Valet var överraskande jämnt. 16.6.2023 kl. 15:50

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47