Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

Hagman: Kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

präst.

Det är inte så lätt att peka ut vad som är avgörande för att en person väljer prästyrket, säger Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi.

4.9.2019 kl. 19:27

Han konstaterar att det idag är en större andel av studenterna som från början säger att de ska bli präster, samtidigt som de utgör en mer heterogen grupp.

En del kommer till Åbo för att de känner ett kall till prästyrket; de har sedan tidigare en stark församlingsförankring.

– Den gruppen minskar, men den finns fortfarande. Men sedan har vi en växande grupp av människor som helt enkelt verkar ha tänkt "man skulle ju kunna jobba som präst”. I sitt val av yrke har de satt upp präst som ett alternativ vid sidan av psykolog, farmaceut och lärare.

Dessa bär inte på samma starka församlingsförankring eller idé om prästyrket som ett kall. För dem, tror Hagman, är det i stället avgörande att studierna leder till ett konkret arbete och en bransch där det finns jobb.

– Många undersökningar visar att det här blir allt viktigare när unga väljer studieplats.

Varje år finns det också studenter som redan varit i arbetslivet en längre tid och sedan söker sig till teologin, antingen för att helt sadla om eller för att komplettera tidigare teologistudier med prästkompetens.

"Kyrkan borde ta mer ansvar"

Universiteten utbildar personer med prästkompetens, både genom akademisk kunskap och praktiska övningar. Precis som i andra yrken hänger utbildningen nära ihop med det verkliga arbetet.

– Men för att en person ska bli en bra präst, eller en sådan präst som kyrkan vill ha, så förutsätter kyrkan också församlingsaktivitet, säger Hagman.

Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning. Han ger exempel från Sverige, där studenter under andra studieåret förväntas ta kontakt med ett stift där de kan tänka sig jobba i framtiden, och under studietiden fostras in i stiftets kultur och spiritualitet.

En ny och oroande trend är nämligen att få av dem som börjar studera teologi vid ÅA har bakgrund i ungdomsarbetet i någon av Borgås stifts församlingar. I stället är många finskspråkiga, äldre studerande och en del med frikyrklig bakgrund.

– Det här är något som hela stiftet borde ta på stort allvar. Det här har ändå varit kärngruppen av dem som blir präster i stiftet och fört vidare stiftets tradition.

Hagman tycker det är ett mysterium att återväxten av präster är så dålig i Borgå stift, medan problemet på finskt håll är det motsatta – så många nya teologer blir klara att det inte finns jobb för alla.

– När det gäller återväxten av präster tror jag att församlingarna borde ta ett större ansvar att uppmuntra unga att söka till kyrkliga yrken. Om man inte börjar göra det igen kommer det inte att finnas svenskspråkiga präster i Svenskfinland.

Emelie Wikblad



KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15