Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Karolin Wargh är årets kantor

Utmärkelse.

Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon.

8.8.2019 kl. 16:23

Karolin Wargh fick utmärkelsen av styrelsen för Finlands Kantor-organistförbund, och priset överräcktes idag i Lahtis. Motiveringen lyder att hon är en musiker med brett kunnande som under sin karriär har utvecklat sig själv som musiker och musikpedagog. ”Hon gör sitt arbete med stort hjärta, entusiasm och skicklighet. Med det här valet vill styrelsen för Finlands Kantor-organistförbund lyfta fram det omfattande musikarbete som görs i Borgå stift”, heter det i motiveringen.

Karolin Wargh trivs verkligen med att undervisa i orgelspel.

– Jag undervisade i piano, och när jag aktiverade mina pianoelever och tog dem till orgeln märkte jag att det blev en succé. De tyckte det var väldigt roligt. Ingenting gör mig så förvånad som när någon påstår att barn och unga inte är intresserade av att spela orgel, eftersom jag har helt motsatt erfarenhet.

Inom Korsholms församlings musikskola har det vinnande konceptet varit att erbjuda pianoeleverna möjlighet att kombinera pianostudier med orgelstudier. Wargh undervisar både i piano och orgel i musikskolan. I Solfs församling, där hon jobbar deltid som kantor, erbjuder hon fem barn ur barnkören orgelundervisning. Det har aldrig varit svårt att fylla de platserna. För både barnkören och orgelklubben är samarbetet med den lokala skolan viktig för att integrera eleverna på ett naturligt sätt i församlingens verksamhet.

– I församlingen hör det till att kantorn själv skaffar sina vikarier. För mig har det blivit en glädje att på så sätt kunna utbilda egna kantorsvikarier. För en begåvad elev blir det dessutom plötsligt extra intressant att öva psalmer och mässan om man berättar för dem att de tjänar pengar på att sköta musiken under en gudstjänst.

Hon skulle vilja uppmana alla kantorer att erbjuda undervisning i orgel till exempel genom samarbete med församlingens barnkör.

– Jag är övertygad om att det inte kräver ett övermäktigt engagemang och att alla kantorer har lämplig kunskap och färdighet för att lyckas.

Hon menar att det är mycket viktigt att församlingarna är välvilligt inställda och öppnar sina dörrar för dem som visar intresse för att spela och öva orgel.

– Med engagemang och mod från kantorskåren kunde orgelspelandet blomstra i våra församlingar och vi kunde väcka ett större intresse för orgelspel. I förlängningen skulle det väcka ett större intresse för kantorsyrket.

Orgeln är ett roligt instrument för att den är som en hel orkester.

– Man kan experimentera med olika ljud och olika stämmor, och det tycker eleverna om. Det är förstås ganska knepigt med pedalerna, men det har eleverna alltid bara sett det som en rolig utmaning. De som har lite pianokunskap sedan tidigare ser det som en spännande, ny dimension.

Som alla musiklärare ser hon ett visst svinn bland eleverna – sådana som håller på i några år och sedan slutar. Men det finns också de som fortsätter, och hon har haft glädjen att se några av sina elever fortsätta med yrkesstudier i musik.

Vad var det som gjorde att du själv fastnade för orgeln?

– Jag var pianist, utbildad pianolärare. Det kändes väldigt mäktigt att spela på en orgel, jag tycker om klangvärlden. Jag tycker också det är roligt att öva upp koordinationen när man spelar med både händer och fötter, det känns motiverande när man ser att man lyckas.

Karolin Wargh arbetar på deltid som kantor i Solfs församling. Hon leder två körer i församlingen och har orgelelever via Orgelklubben. Dessutom undervisar hon i pianospel vid Korsholms församlings musikskola. Hon framför också regelbundet kammarmusik i samarbete med bland annat Kammarkören Psallite, Korsholms kammarorkester och Kammarkören Bel Canto.

Sofia Torvalds



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37