Semjon Aleksandrovskij och Ksenja Peretruchina tror att vi behöver övning i att våga se det som sker i det fördolda.

När döden står på scen står vi ut med mötet

teater. Döden är det som allt levande har gemensamt, men vi måste öva oss på att vara i närheten av det vi är mest rädda för. 13.11.2018 kl. 09:53

Regissören Semjon Aleksandrovskij från S:t Petersburg gjorde för några år sedan en produktion vid stadsteatern i Villmanstrand. När har åkte från järnvägsstationen till teatern passerade han tre begravningsplatser.
– Jag undrade: Är det här en stad folk kommer till för att dö?

Efter föreställningen diskuterade han frågan med sina finländska teaterkolleger och fick höra att Finland hör till de europeiska länder där medianåldern stiger allra snabbast. Aleksandrovskij började grubbla över vilka följder en åldrande befolkning får för ett samhälle.
– Sedan hände något annat. Vi träffade en kompis till en av mina finska kolleger. Han hette Matti och han berättade att han inte hade kunnat komma på föreställningen för att han måste jobba. Det visade sig att han grävde gravar.

Matti Puumalainen jobbar som församlingsmästare i församlingen i Villmanstrand och han är en av dem som står på scen då Alexandrovskij och bildkonstnären Ksenja Peretruchina från Moskva sätter upp föreställningen Death at Work.

Mötet med Matti som jobbade med att gräva gravar fick Semjon Aleksandrovskij att fråga sig vad döden gör med oss.
– Döden är sällan en del av människors vardagsliv – men det finns de som jobbar med död dagligen. Vad kan de berätta för oss om det finländska samhället och hur det har förändrats?

Han träffade fler människor som möter döden i sitt arbete: prästen och författaren Kai Sadinmaa, skådespelaren Sara Paavolainen som jobbar på begravningsbyrå, kantorn Kaisu Rauhamaa.
Föreställningen formades småningom till en berättelse om deras arbete, deras möte med den död som städas undan för oss andra. Det är de här alldeles vanliga människorna som står på scen och berättar om sina egna liv.
– Döden är inte en institution. Döden är något som händer oss alla, och vi behöver kommunicera det, föra dialog. Vi behöver någon som pratar om det med oss. Många har ingen koppling till kyrkan i sitt vanliga liv, men i döden behöver de ändå de ritualer kyrkan erbjuder.Till och med ritualer som inte är religiösa påminner ofta om religiösa ritualer.

Ksenja Peretruchina säger att hon är rädd för döden, liksom de flesta av oss, och just därför är ämnet så intressant.
– Döden förenar oss. Som konstnär tänker jag att det att döden binder oss samman också ökar vår empati för varandra.

Hon talar om den förväntan vi alla lever med: att vi borde klara av att prestera evig ungdom.
– Det system som försöker tvinga oss till evig ungdom är mycket aggressivt. Och det är ju inte möjligt att vara evigt ung, de här förändringarna – åldrandet– bara sker i oss. Men om du vägrar gå med i ungdomsjakten är du fel, du är en förlorare. Det är också intressant.

Hon menar att föreställningen egentligen inte undersöker döden utan att den försöker rehabilitera människan som mänsklig varelse.
– Att dö är att vara mänsklig.
– Ja! Idag talade vi om toaletter. Det finns två saker vi gömmer i vår civilisation: toaletterna och döden. Det påverkar oss, säger Semjon Aleksandrovskij.

Döden har kommit Peretruchina och Aleksandrovskij nära under det senaste året. Fem människor de jobbat med har dött, ryska teaterikoner.
– Det har varit ett tungt år. Det var människor som gav oss mycket, och det känns som om vi förlorat fem monument inom rysk teater. Vi har gått från begravning till begravning.

Samtidigt, säger Peretruchina, är konfrontationen med död en del av att vara vuxen.
– Och all konst talar om döden. All stor musik, stor litteratur …
Hon gör en gest med sina händer, en gest av uppgivenhet eller kanske av att konstatera faktum.
– Döden är vårt livs stora föreställning. Samtidigt är ämnet stängt för oss, vi kan inte tänka på det. Vi har vänner och familj, vi måste leva. Men i konsten kan vi handskas med det här ämnet som vi inte kan handskas med. Och det är mycket viktigt. Det är liksom en zon där vi kan vänja oss vid tanken, en trygg plats. När något sker på scen kan vi på kort tid gå igenom en process som skulle kräva mycket tid och energi i vardagslivet.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Föreställningen Death at Work framförs 13.11 och 14.11 under teaterfestivalen Baltic Circle i Helsingfors, som pågår 13–18.11. Läs mer på www.balticcircle.fi.

Sofia Torvalds



Kyrka. 11.9.2008 kl. 00:00

Samhälle. Företag utmanas delta i global utjämning. 11.9.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Som ni kanske redan känner till flyttade hela ”Bangatan 29” (Församlingsförbundet, Fontana Media, Fontana Medias bokhandel, Kyrkpressen) i början av sommaren till Mannerheimvägen 16 11.9.2008 kl. 00:00

Ledare. Det växande alkohol- och drogproblemet har många konsekvenser som ger anledning till eftertanke. Eller åtminstone borde göra det. 11.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Rapporten från arbetarskyddsingenjörens inspektion visar på stora brister och psykiska påfrestningar i Jomala församling som arbetsplats. 10.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vasa kyrkliga samfällighet har beslutat att grunda ett eget gravområde för foster yngre än 22 veckor. Orsaken är att samfälligheten årligen fått förfrågan om en sådan gravplats. 10.9.2008 kl. 00:00

Teologi. Bara kvinnliga metaforer för Gud räcker inte för att återupprätta kvinnan i vår teologi. Ska människor framstå som Guds avbilder behöver vi en teologi där människans förmåga att samverka med Gud får rum. Det säger teol. dr. Merete Thomassen från Norge. 10.9.2008 kl. 00:00

Insändare. På nittiotalet gick det ett program på X3M. Namnet minns jag faktiskt inte alls. Men där kunde man önska sig låtar. Ett sorts önskelåt-program alltså. Men det var väl så ifall de inte råkade ha skivan just där i studion så framförde de sången alldeles själva till önskaren. Minns särskilt bra en tjej från Terjärv som önskade sig en låt av Savage Garden och just denna låt hon önskade som var "Truly Madly Deeply" ifall jag kommer rätt ihåg, så hade då inte killarna i studion alls – utan de framförde den själva. De hade väl visst någon gitarr där också. Parodi och nostalgi värdet av det hela var skyhögt. Är bergsäker på att om tjejen ifråga läser detta och kanske kommer ihåg att hon just beställt Truly Madly Deeply finner jag det som ett mindre mirakel. Mannen i radion begrep inte första gången varifrån tjejen var hemma ifrån. Utan hon måste säga det på nytt. Det tog väl just 2 gånger förrän det gick hem att Terjärv var hemorten. Detta program är väl dött idag. Önskar så gärna att den av alla program skulle återuppstå och att männen bakom detta oerhört översjyssta vänliga program med häftiga killar som vågar sjunga live för hela nationen karaoke-stil vinner vilken idols som helst, när som helst och hur som helst. Så du gyllene X3m från mitt kära 90-tal, vad du är långt borta och vad jag saknar tiden jag hade med dig. Du är och förblir min favorit-station, trots att du är det i det förflutna. 10.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskoparnas uttalande 2001 om den just då godkända partnerskapslagen var ett försvar av det traditionella äktenskapet och en uppmaning till kyrkligt anställda ”att leva i enlighet med den traditionella undervisningen”. Enligt ärkebiskop Jukka Paarma behövs en uppdatering av ställningstagandet och en sådan är på väg. 10.9.2008 kl. 00:00

Allmän info. test 9.9.2008 kl. 00:00

Världen. Gamla, användbara glasögon ska i tre år samlas in för distribution bland fattiga i Malawi. 9.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Polisen i Vichtis beslöt i dag att Birgitta Dahlbergs anmälan mot kaplan Halvar Sandell leder till förundersökning. 9.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Vi måste vakna när det gäller klimat och naturskydd, sade biskop Wille Riekkinen i sitt öppningstal vid biskopsmötet i dag. 9.9.2008 kl. 00:00

Världen. Allt fler vill få askan efter sina döda anhöriga utströdda i den svenska fjällvärlden. Samerna protesterar. 9.9.2008 kl. 00:00

Samhälle. Muslimsk Bayram-fest, luthersk jul, judisk Purim-fest, katolsk Maria Bebådelsedag och ortodox påsk. I Blomängens lågstadieskola i östra Helsingfors får eleverna bekanta sig med andra kulturer och religioner hela läsåret. 9.9.2008 kl. 00:00

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30