En ny arbetsdag kändes som en total omöjlighet

stress.

När är känslan av trötthet och stress inte längre inom det normalas gräns? Johan Terho berättar om sin utmattning.

27.9.2018 kl. 00:00

En vanlig vardag för ungefär ett år sedan blev allt annat än vanlig för Johan Terho, som är föräldraledig församlingspastor i Johannes församling.

– På kvällen kände jag mig trött som vanligt. Jag gick och lade mig, men när jag skulle gå till jobbet följande morgon klarade jag inte av att gå. Kroppen kändes som vanligt, men tanken att gå ut i världen och börja en ny arbetsdag kändes helt omöjlig, som om någon sagt till mig: nu ska du resa dig upp och flyga, flaxa runt i rummet.

Det blev läkarbesök och sjukskrivning i några månader.

– I början hade jag en otroligt stark känsla av misslyckande. Jag tänkte att nu kommer de att vara besvikna på mig. Jag blev tvungen att visa att jag var svag, att jag inte räckte till.

I början var det viktigt för honom att få känna att det är okej att vara så här trött, att man inte är mindre värd för det.

– Det som hjälpte mig var att få prata och dela. Och att få hjälp med att få ordning på tankarna.

Johan Terho tappade sin koncentrationsförmåga och lyckades inte avsluta de saker han påbörjat som en följd av utbrändhet.

Han säger att när tankarna börjat gå i cirklar behövde han få tillstånd att gå vidare.

– Arbetsplatspsykologen sa: Släpp det här! Först kändes det som att hon inte orkade lyssna till mina problem. Sedan insåg jag att jag pratat en timme om samma tanke och att jag inte kommer någonvart.

Varför är jag trött?

Trötthet är en av de första varningssignalerna tror Johan Terho.

– Då måste man fråga sig: Varför är jag trött?

Och det är inte en vanlig fysisk trötthet han talar om.

– Kroppen var igång, men hjärnan var helt slut.

Han tappade också fokus.

– Jag hade svårt att hålla ihop tankarna en längre tid. Hjärnan studsade fram och tillbaka. Om man märker att man inte lyckas få saker färdiggjorda är det redan ganska allvarligt.

Några av de saker han tror stressar oss mest är en osäkerhet i tillvaron.

– Det kan vara förändringar i arbetslivet. En osäkerhet över vad man ska göra, var man är just nu och vart man är på väg.

Att förebygga stress tror Terho inte måste vara något avancerat.

– Väldigt små knep kan rädda en i stunden. En femtonminuters promenad varje dag kan ge perspektiv.

I dag försöker han medvetet stanna upp och lyssna till sig själv och vara ärlig mot sig själv om var gränserna går.

– Jag är mer givmild mot mig själv. Jag behöver inte prestera på bästa möjlig sätt i allt, utan bra är tillräckligt.

En längre intervju med Johan Terho kommer att ingå i ett senare nummer av Kyrkpressen.

Efter en liten rundfrågning i närmiljön kunde vi sammanställa en sådan här lista på hur människor förebygger eller minskar sin stress.

1. Jag har blivit bättre på att säga nej.

2. Jag prioriterar fysisk träning och gör något konditionshöjande åtminstone en gång i veckan. Jag läste att vår hjärna inte utvecklats så mycket sedan vi levde på savannen, så efter förhöjd puls slappnar vårt system av i tron på att vi jobbat för vår överlevnad.

3. Jag lämnar jobbet på jobbet och läser inte arbetsmejl hemma.

4. Man måste inte städa varje vecka.

5. Det som hjälper mig är att vara intensivt i stunden i något, såsom livemusik, dans eller ett mobilspel.

6. Jag behöver få vara hemma i lugn och ro utan en enda tid att passa.

7. Prata om det! Om jag haft en stressig dag berättar jag om det hemma.

8. Att vandra i naturen är förvånansvärt effektivt för att bryta känslan av stress.

9. Ta en kaffe och prata med någon om annat än stressen, det ger perspektiv.

10. Lista saker och dra ett streck över det du får gjort.

11. Ta en liten paus, oberoende hur stressigt du har det. Kom ihåg att andas!

12. Se till att ha en motvikt till jobbet, det ger balans mellan arbetstid och fritid.

13. Gör om tidtabellen om det finns sådant du kan påverka.

Ulrika Hansson



KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24