Hilkka Olkinuora menar att den enkla, avskalade retreaten utvidgar vår bild av gemenskapen.

Retreatens kravlösa tystnad helar

retreat.

Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år.

2.3.2018 kl. 11:12

– De som lever i ekorrhjulet behöver retreatens tystnad. Många av dem är nyfikna på vad retreaten handlar om och skulle kanske gärna delta. Men samtidigt är tröskeln hög för att komma med – det kan finnas rädsla för vad tystnaden kan avslöja om det inre själslivet, säger Hilkka Olkinuora.

– Det är precis som med mycket annat i livet: vi är väldigt olika och upplevelsen blir olika också beroende på vår aktuella situation. Men retreatupplevelsen brukar bli meningsfull.

Olkinuora har arbetat mycket med ledarskapsutbildning och har på retreatgården Snoan lett ett par retreater med ledarskapstema utgående från ledarpersonligheter i Bibeln. Hon har träffat personer i höga positioner som haft en så fullspikad tidtabell att de under arbetsdagen inte haft tid för en kort lunchpaus – eller i värsta fall ens att gå på toaletten.

Även om det sällan är riktigt så illa, känner många igen sig i att det ständigt är bråttom både på arbetet och på fritiden. Enligt dagens ideal ska man trots brådskan hinna hålla kroppen i trim, men behovet av att vila i sin kropp glömmer man bort.

Villkorslös klosteraktig tillvaro

– Det finns forskning som visar på naturens helande egenskaper och på människans behov av tystnad i en bullrig omgivning. På retreaten finns de båda tillsammans med den andliga dimensionen av bön, meditation och mystik. Dessutom har andra omsorg om det praktiska, som maten och tiden – du behöver ingen klocka. På retreat lever man i en klosteraktig tillvaro som är helande, säger Olkinuora.

Till det villkorslösa på retreaten hör att man får vara anonym, utan sin vardagsidentitet. Ingen kräver något av en. Hon citerar den finske retreatpionjären Paavo Rissanen, som beskrivit retreatens kombination av ensamhet och villkorslös gemenskap:

– Du vilar på ditt rum. Så hör du steg utanför. Du kan fortsätta vila i förvissningen om att stegen går vidare förbi din dörr.

Olkinuora betonar att det är skillnad på frivillig och ofrivillig ensamhet och tystnad. Någon gång när hon talat om retreatens underbara tystnad har hon fått en syrlig kommentar: Det är nog alldeles tillräckligt tyst hemma hos mig – och det är alldeles gratis!

– Också den som annars lever ensam får på retreaten dela en helande samvaro och gemenskap.

Otroligt tidlösa psaltarpsalmer

Olkinuora säger att hon som präst hundratals gånger har upplevt det som Svenska kyrkans ärkebiskop emeritus K.G. Hammar har beskrivit: också i sekulära sammanhang vill människor gärna prata om viktiga saker i sitt liv med en präst och prästen lyssnar. Men om prästen säger att det egentligen handlar om relationen till Gud blir samtalspartnern förskräckt och flyr sin kos.

Också den som annars lever ensam får på retreaten dela en helande samvaro och gemenskap.

– Jag tror på människans inre behov av sammanhang och mening i livet och jag har upplevt Gud i många vardagliga, sekulära sammanhang. Jag tror att varje människa borde ge Gud en chans,säger hon.

Det finns många vägar att närma sig det andliga.

– På retreat är tidebönerna med psaltapsalmer helt geniala! Jag är mot allt billigt förandligande och moderniserande. Psaltaren är en bok av sin tid, men psalmerna i den är otroligt tidlösa. Att möta sin medmänniska är att möta sig själv i psalmerna – och att möta sin Gud.

– När man är på retreat firar man mässa som det första på morgonen. För många som kanske aldrig skulle gå på en stor högmässa blir mässan på en liten retreat högtidlig, men avdramatiserad och helt naturlig, säger Olkinuora.

Gemenskapen får ny dimension

Vi har blivit så vana vid det ständiga flödet av ljud och information omkring oss att det kan vara svårt att helt stänga av det. På sina håll görs ett stort nummer av att någon pausar på de sociala medierna och håller facebookfasta. En några dagars retreat är ett bra sätt att testa hur beroende man är av att ständigt vara uppkopplad.

– Om ditt liv finns i läsplattan eller telefonen och du har skämt bort familjen och arbetsgivaren med att alltid vara anträffbar, är det bra att pröva på att vara utan kontakterna. Alla klarar det inte, konstaterar Olkinuora.

Hon berättar om en Nokiachef som på 1990-talet förutspådde att den som inte ständigt är uppkopplad snart skulle ses som socialt handikappad. Då lät det väldigt konstigt, men nu har vi börjat betrakta uppkopplingen som ett tecken på social existens.

– Vi har en mycket snäv bild av vad gemenskap är. På den enkla, avskalade retreaten får det sociala en helt annan dimension. Du blir av med alla måsten och behöver inte behaga någon. Men samtidigt utvidgar retreaten uppfattningen om gemenskap, där små bemötanden kan bli väldigt viktiga.

Harriet Öster



profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02