Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

"Luoma har kanske en liten fördel"

Analys.

Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

8.2.2018 kl. 17:34

– Det var väntat att Tapio Luoma och Björn Vikström skulle vara de som går vidare. Det som är en liten överraskning när man ser på siffrorna är att Heli Inkinen i procent fick en mindre andel av rösterna än väntat, säger Kari Latvus som är teologie doktor och ledande sakkunnig vid Kyrkostyrelsen, och som bloggar om kyrkan på bloggen "Latvus".

Han menar att överraskningen på slutrakan är att den enda kvinnliga kandidaten Heli Inkinen och kvinnoprästmotståndaren Ville Auvinen fick nästan lika många röster.

– Från det övriga Finland fick Auvinen till och med fler röster än Inkinen. Det här var överraskande. Men det är inte överraskande att det blir en andra omgång, och tydligen en mycket spännande sådan.

Kan man dra den slutsatsen att Luoma är väldigt stark inför andra omgången?

– Kanske inte väldigt stark. Om Luoma skulle få alla röster som nu gått till Auvinen, och om Vikström skulle få alla Inkinens och Kantolas röster, så blir skillnaden 14 röster till Luomas fördel. Men det betyder som bäst enbart sju personer.

Han påpekar att det inte krävs mycket – bara att någon låter bli att rösta eller blir sjuk – så är den marginalen ganska liten.

– Skillnaden är mindre än en procent. Och man kan inte veta hur alla kommer att rösta inför andra omgången. Någon som röstat på Inkinen tänker kanske att om hen inte kan rösta på en kvinna röstar hen inte alls. Någon som stött Ville Auvinen kan i sin tur tycka att Luoma är för otydlig i sina ställningstaganden, och vill därför inte rösta på honom.

Inför andra omgången hoppas Latvus på en diskussion om på vilka punkter kandidaterna vill fortsätta på samma linje som Mäkinen – och på vilka punkter de vill göra saker annorlunda.

– I äktenskapsfrågan kommer ju skillnaderna fram, den frågan delar de här kandidaterna, och den kommer säkert att diskuteras mycket. Men hur ser de på ärkebiskopens roll som kyrkans röst och ansikte i olika frågor? Där stiger säkert små skillnader fram. Samtidigt är det bra att minnas att det inte finns några skarpa åsiktsskillnader mellan de här två.

Både Luoma och Vikström är välartikulerade, bra på att diskutera och motivera sig.

– Hos Björn Vikström märks kanske ett bredare teologiskt kunnande från olika områden. Han vill argumentera på ett mångsidigt och teologiskt välmotiverat sätt. Men också Luoma är en god retoriker som är bra på att artikulera också sin egen osäkerhet i olika frågor, vilket jag tycker är bra.

Vad tror du om språkfrågan, lider Björn Vikström av att finska inte är hans modersmål?

– Björn Vikström talar en mycket god finska. Att diskussionen går på finska kan till och med vara en fördel för honom, för liksom han själv har sagt leder det till att han måste uttrycka sig lite enklare och rakare, översätta det han vill säga i sina tankar, eftersom finska inte är hans modersmål. Så det kan både vara en styrka och en svaghet hos honom. Hos röstarna tror jag inte att frågan är särskilt central. John Vikström har ju varit Finlands ärkebiskop, och jag tror inte att någon har något att säga om språkfrågan när det gäller honom.

Kari Latvus påpekar att valdiskussionerna inför första omgången varit väldigt snälla.

– Jag hoppas på följdfrågor, ”Vad betyder det att du säger så här?”, och inte så att man bara nöjer sig med svaret. Jag önskar mig vassare valtenter, mera sådant som vi fick se inför presidentvalet.

Sofia Torvalds



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00