När inget längre är roligt

Depression.

Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv. Om inget längre är glädjefyllt är det dags att söka hjälp

17.11.2017 kl. 10:11

Den mörka tid på året vi nu befinner oss i kan kännas tung på många sätt.

– En del funderar på om det är mörkret som påverkar dem när de känner sig nere. Mörkret kan säkert vara en bidragande faktor, men är man depressiv beror det ofta i första hand på livssituationen. Det kan också vara kopplat till ens hormonbalans och till hur vårt samhälle fungerar i dag med människor som jobbar för mycket.

Det säger Anna Korkman Lopes som är utbildad psykolog och jobbar på familjerådgivningen i Helsingfors samfällighet.

Då är något på tok

Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv.

– Kvinnor fungerar ofta utifrån andras behov, men man måste ge de egna behoven den uppmärksamhet de kräver. Man kan inte ta sitt eget välmående som en självklarhet.

Det finns både psykiska och fysiska signaler som kan tyda på depression.

– Om man märker att man inte längre har något nöje av det man brukar tycka om att göra, om det är svårt att komma sig ur sängen och gå till jobbet eller studierna och om man bara vill vara för sig själv och inte gå någonstans – då har det gått för långt.

Och det är värt att kolla upp läget i tid.

– Om man känt sig deppig i mer än två veckor och inte fått livet att fungera så lönar det sig att söka hjälp, säger Korkman Lopes.

Var och en får sina egna och specifika symptom.

– Om man känner sig själv vet man vad man brukar få. Det är den svagaste länken som ger vika. En del får migrän, andra får ledvärk. Också då humöret svänger väldigt snabbt så att man är snäsig, saknar tålamod, är hemskt irriterad och arg på allt och ens reaktioner är oproportionerliga så kan det vara ett tecken på depression.

Andra signaler att vara uppmärksam på är svindel och ryckningar i ansiktet.

– Olika typer av ticks har med trötthet och stress att göra.

Självhjälp och andras hjälp

Det kan låta som en kliché, men faktum är att små justeringar i vardagen kan ha stor betydelse för ork och humör.

– Det finns klara samband mellan rörelse och välmående, därför brukar motion vara en del av behandlingen av depression.Vid rörelse producerar kroppen nämligen mera serotonin.

Motion behöver inte vara något krävande som utförs i gym eller simhall.

– Håll det enkelt. Uträtta ärenden till fots, ta trappan i stället för hissen. Tio minuter om dagen är betydligt mer än inget alls.

Också maten har betydelse.

– Hur skärpta vi är har att göra med vad vi ätit de senaste två timmarna. Det är värt att fundera på om näringen kommer från snabbmat och godis eller från naturliga råvaror.

Att välja bort i vardagen är en viktig konst.

– Vi kan lätt ta på oss ansvar och aktiviteter som inte skulle behövas. Även om vi är entusiastiska i början kan det bli för mycket. I barnfamiljer kräver dessutom barnens aktiviteter en hel del skjutsande. Om man inte lyckas välja bort kanske man i stället prutar på sömnbehovet, och det är aldrig en bra idé.

Mänsklig kontakt behöver vi alla, kanske speciellt om vi känner oss nere.

– Men i vilken dos måste man fundera ut själv. Vad ger mig energi och vad tröttar ut mig?

Många har fördomar mot mediciner och är rädda för eventuella biverkningar.

– Men depression är en allvarlig sjukdom, potentiellt dödlig. Därför är det värt att diskutera för- och nackdelar med mediciner med en läkare. Mediciner tar inte ensamma hand om problemet utan måste kombineras med att man tar itu med grundproblemet som kan ha med ens livssituation och relationer att göra

Ulrika Hansson



FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47