Patrik Hagman är författare och teolog.

När det värsta händer går livet vidare ändå

sorg. Det hjälper att vara tacksam, säger Patrik Hagman, som skrivit en bok om sitt livs stora förluster. 7.9.2017 kl. 10:37

När Patrik Hagman var 21 år dog hans pappa i cancer. När hans son Joel många år senare insjuknade i hjärncancer märkte han att han trädde in i en värld, ett sätt att leva, som var bekant för honom. Han visste hur man skulle vara anhörig till någon som var svårt sjuk.
Men först under den process som ledde fram till boken Sorgens gåva är en vidgad blick märkte han att han påverkats av sin fars sjukdom och död mycket mer är han tidigare förstått.

– När jag var 21 lade jag det bara åt sidan och fortsatte livet. Jag gick aldrig igenom en typisk sorgeprocess. Men jag inser att mitt sökande och det att jag valde att studera teologi är starkt relaterat till min pappas sjukdom. När Joel var på sjukhus blev också den erfarenheten en kontakt till pappa, eftersom sjukdomen var en så stor del av vårt liv tillsammans.

Några år efter att sonen Joel gick bort dog Patrik Hagmans hustru Kika i en plötslig hjärnblödning. Hagman har – efter sin sons och sin frus död – ofta fått höra orden ”du är så stark”.
– Men den här boken vill jag visa att det inte är riktigt så enkelt. Man kan också säga att jag är skadad. Jag har ett trauma från min uppväxt.

Boken inleds med ett bibelcitat. ”Stick svärdet i skidan. Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har räckt mig?” Det är Jesus ord till Petrus, som försöker hindra dem som kommit för att gripa hans mästare och, i förlängningen, korsfästa honom. Man kan kanske säga att Hagmans berättelse handlar om hur man når den punkt då man kan säga de orden.

Redan som 21-åring insåg Patrik Hagman att termer som ”orättvisa” inte går att tillämpa på livet.
– Livet funkar inte på det viset. Det finns inget ”normalt” liv att förhålla sig till. Jag känner inte ens att jag är väldigt hårt drabbad av livet. Det är bara det att det som drabbat mig hör till saker som vår kultur är så otroligt dålig på att hantera.

Han påpekar att han inte behövt ha ångest över outredda frågor när han förlorat sina närmaste.
– Jag har känt saknad och smärta, men inget har varit outrett. Det är förstås en bra sak att leva på ett sådant sätt att ens relationer går att avsluta plötsligt. Att man inte går och tänker ”det där måste vi reda upp nångång”. Men det finns ingen som velat mig eller oss illa. Både Joel och pappa och min fru Kika fick dyr och bra vård.

När Patrik Hagmans pappa var sjuk var det många – också han själv – som var fullkomligt övertygade om att pappan skulle komma att bli helad. Ändå dog han. Vid begravningen höll Patrik ett tal där han riktade udden mot dessa ”ordningskristna”, för vilka det fanns ett system som Gud följer, och vars regler man kan tillämpa på sitt eget liv. I ett sådant system har den som inte blir helad till exempel begått någon synd. Eller också trodde han inte tillräckligt, eller också saknade den som bad för honom tro.
– Religion kan inte användas för att ordna upp saker, eller för att förklara sådant vi inte vet. Det är farligt, och leder lätt till att man försöker styra och kontrollera andra, och till hårdhet. För mig har tro och Gud aldrig handlat om det.

Frågan drevs till sin spets när Hagmans pappa dog, eftersom så många var helt övertygade om att det ingick i Guds plan att hela honom.
– Och när han inte blev helad måste jag fatta beslutet: tror jag att Gud ljugit för de här människorna, är det kanske så att vi inte bad tillräckligt? Eller är det fel på den bild av Gud som de människorna har? Det finns inget logiskt samband mellan hur vi ber och vad som händer, det måste fungera på något annat sätt. Att jag tror på Gud behöver inte betyda att jag får saker förklarade för mig. Det kanske väcks nya frågor. Kanske bättre frågor.

Det är på det sättet kristendomen är värdefull för honom.
– Den får mig att se hur märklig världen är.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Mest läst

    Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

    utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

    Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

    jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

    strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

    Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

    coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

    coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

    undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

    biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

    coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

    epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

    coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

    roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

    vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

    ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

    UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

    FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

    OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

    NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

    Mest läst