Svein Inge Olsen

Protesterar mot apati och likgiltighet

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

– Även om jag sliter med tvivlen ser jag ingen mening utan tro.

Svein Inge Olsen plockar fram en tidskrift om Protestfestivalen i hans hemstad Kristiansand i Norge.


Protestfestivalen är hans livsverk. Där debatterar deltagarna ofta frågor som har med kristen tro och religion att göra. Ett av årets debattämnen är helvetet. Frågan som ställs är om helvetet är avskaffat när det talas så litet om synd i kristna församlingar i dag. Och kan det finnas en himmel om det inte finns något helvete? Flera teologer och kulturpersoner ska diskutera.


– Pingstpastorn Peter Halldorf har kallat helvetet en platslöshet. Det är inte vad vi fick lära oss i trosrörelsen på åttiotalet. En platslöshet vare ju toppen för alla icke-troende som anser att livet här på jorden är ett helvete.


Han frågar sig om Gud kan förändra sig eller om det är vi som förändrar Gud.


– Den frågan är jätteviktig. Föräldrarna ska tala om för sitt barn vad som är rätt och fel. Men om de inte gör det? Ska barnet bara få gå ut i trafiken och bli överkört? Vi tänker oss Gud som en far som vägleder oss. Men om vi inte har några regler, finns Gud då? Samma gäller helvetet. Många, även konservativa kristna, verkar ha avskaffat det.
Olsen är en av de tre personer som startade festivalen år 2000.


– Festivalen protesterar mot likgiltighet och apati. Kärnan i festivalen är debatten. Vi har föredrag, filmer, musik och konst. Publiken deltar också i debatten. Vi kallar oss Nordens värdefestival för någon motsvarighet till Protestfestivalen finns inte i Norden, sannolikt inte i Europa heller.


Redan det första året upptäckte arrangörerna att tiderna förändrats.


– Biskopen därifrån vi kommer mobbades plötsligt i tidingarna för sin syn på homosexualitet. Han var en mild person och hade inte ens uttalat sig i frågan. Det var bara en åsikt som fick gälla. De som ropade högst om tolerans var de minst toleranta. Det tyckte vi var farligt.


Därför ville de ha en festival där alla skulle få komma till tals.


– Vi inbjöd inte bara anarkister och kommunister utan också konservativa kristna att delta. Det var inte populärt i alla kretsar.


Men när den nya äktenskapslagen kom i Norge 2008 ställde de konservativa kristna inte upp i debatten.


– Trots att det var en värderevolution på gång var det bara den liberala sidan som kom till tals i media. Vi irriterade oss på att kristna konservativa inte fick utrymme. Men trots att vi skrev ett provocerande brev till präster och pastorer ställde de inte upp. I en radiodiskussion senare gav en frikyrkopastor oss rätt: de anser att den nya lagen är dramatisk men de vågar inte uttala sig då de blir mobbade och överkörda. De höll sig tysta.


Stein Inge Olsen provoceras av det han kallar flockmentaliteten.


– Det är skrämmande att alla människor ska tycka lika. Det leder till en utveckling där folk inte längre får ha någon åsikt, där man ska hålla käft om man inte omfattar den allmänna åsikten.


Levde som Jesushippie


Innerst inne är Svein Inge Olsen en hippie. Men han är född 1963 och för ung att ha upplevt rörelsens blomstringstid.


Han växte upp med en far som var djupt troende och som han ser som den finaste människan någonsin. Men som ung ville Olsen inte ha något med kristen tro att göra.


– Jag har alltid varit rädd för att dö. När jag var ung sades det att Gud tar hem dem som dött. Det ville jag inte att skulle hända mig. I trosrörelsen där jag kom till tro 1984 predikades att Gud tvärtom inte vill någons död utan att de sjuka ska bli friska. Det stod i kontrast till den pietism jag vuxit upp i.


Det är den fysiska döden han är rädd för, förruttnelsen. Rädslan har inget med religion att göra.


– Därför irriterar jag mig på dem som säger att jag inte ska vara rädd, bara tro på Jesus.
Han beskriver trosrörelsen som intensiv och positiv.


– På sjuttiotalet var jag idealist, ung och fattig och levde lite som en Jesus-hippie.
Jesusrörelsen på sjuttiotalet fascinerar honom fortfarande, för den står i kontrast till den materialism han ser att präglar många kristna i dag.


– Trosrörelsen utvecklades till en klick där medlemmarna håller sig till varandra och det handlar mycket om pengar. Många kristna i bibelbältet i södra Norge stöder Fremskrittspartiet, ett individualistiskt och populistiskt parti. Som jag ser det är kontrasten till det Jesus predikade stor.


Han upplever att hans numera döda fars böner fortfarande bär honom.


– De senaste åren har jag upplevt sådant som jag inte kan förklara annars. Under en och samma dag 2010 fick jag höra att jag förlorat mitt arbete, att Protestfestivalen gått i konkurs och att min fru ville skilja sig. Hon krävde omvårdnaden av barnen.


Då började han en kamp. Först för att rädda huset, en förutsättning att få behålla baren. Sedan för att få delad vårdnad om barnen. Han vann båda kamperna mot alla odds.


Protestfestivalen räddades också. En kristen affärsman räddade den genom att låna dem pengar.


– Jag ser det som att det finns en mening med festivalen.

Johan Sandberg



kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13